< Psalms 48 >
1 A Song; a Psalm of the sons of Korah. Great is the LORD, and highly to be praised, in the city of our God, in his holy mountain.
En Psalmvisa, Korah barnas. Stor är Herren, och högt berömd, uti vår Guds stad, på hans helga berg.
2 Beautiful in elevation, the joy of the whole earth, is mount Zion, [on] the sides of the north, the city of the great King.
Det berget Zion är såsom en skön telning, på hvilko hela landet tröster; på den sidone norrut ligger den stora Konungens stad.
3 God hath made himself known in her palaces for a refuge.
Gud är känd i hans palats, att han beskärmaren är.
4 For, lo, the kings assembled themselves, they passed by together.
Ty si, Konungar äro församlade, och med hvarannan framdragne.
5 They saw it, then were they amazed; they were dismayed, they hasted away.
De hafva förundrat sig, då de detta sågo; vordo häpne och omstörta.
6 Trembling took hold of them there; pain, as of a woman in travail.
Bäfvande är dem der påkommet, ångest såsom ene födande qvinno.
7 With the east wind thou breakest the ships of Tarshish.
Du sönderbråkar skeppen i hafvet, igenom östanväder.
8 As we have heard, so have we seen in the city of the LORD of hosts, in the city of our God: God will establish it for ever. (Selah)
Såsom vi hört hafve, så se vi det på Herrans Zebaoths stad, vår Guds stad. Gud håller honom vid magt evinnerliga. (Sela)
9 We have thought on thy lovingkindness, O God, in the midst of thy temple.
Gud, vi förbide dina godhet i ditt tempel.
10 As is thy name, O God, so is thy praise unto the ends of the earth: thy right hand is full of righteousness.
Gud, såsom ditt Namn, så är ock ditt lof, allt intill verldenes ändar; din högra hand är full med rättfärdighet.
11 Let mount Zion be glad, let the daughters of Judah rejoice, because of thy judgments.
Berget Zion fröjde sig, och Juda döttrar vare glada, för dina rätters skull.
12 Walk about Zion, and go round about her: tell the towers thereof.
Går omkring Zion och beskåder det; täljer dess torn;
13 Mark ye welt her bulwarks, consider her palaces; that ye may tell it to the generation following.
Gifver granna akt uppå dess murar, och upphöjer dess palats; på det man derom må förkunna för efterkommanderna.
14 For this God is our God for ever and ever: he will be our guide [even] unto death.
Ty denne Guden är vår Gud, alltid och evinnerliga; han förer oss såsom ungdomen.