< Psalms 144 >
1 [A Psalm off] David. Blessed be the LORD my rock, which teacheth my hands to war, [and] my fingers to fight:
Av David. Lovad vare HERREN, min klippa, han som lärde mina armar att kriga, mina händer att strida;
2 My lovingkindness, and my fortress, my high tower, and my deliverer; my shield, and he in whom I trust; who subdueth my people under me.
min nåds Gud och min borg, mitt värn och min räddare, min sköld och min tillflykt, han som lägger mitt folk under mig.
3 LORD, what is man, that thou takest knowledge of him? or the son of man, that thou makest account of him?
HERRE, vad är en människa, att du vill veta av henne, en människoson, att du tänker på honom?
4 Man is like to vanity: his days are as a shadow that passeth away.
En människa är lik en fläkt, hennes dagar såsom en försvinnande skugga.
5 Bow thy heavens, O LORD, and come down: touch the mountains, and they shall smoke.
HERRE, sänk din himmel och far ned, rör vid bergen, så att de ryka.
6 Cast forth lightning, and scatter them; send out thine arrows, and discomfit them.
Låt ljungeldar ljunga och skingra dem, skjut dina pilar och förvirra dem.
7 Stretch forth thine hand from above; rescue me, and deliver me out of great waters, out of the hand of strangers;
Räck ut dina händer från höjden, fräls mig och rädda mig ur de stora vattnen, ur främlingarnas hand,
8 Whose mouth speaketh vanity, and their right hand is a right hand of falsehood.
vilkas mun talar lögn och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
9 I will sing a new song unto thee, O God: upon a psaltery of ten strings will I sing praises unto thee.
Gud, en ny sång vill jag sjunga till din ära, till tiosträngad psaltare vill jag lovsjunga dig,
10 It is he that giveth salvation unto kings: who rescueth David his servant from the hurtful sword.
dig som giver seger åt konungarna, dig som frälste din tjänare David från det onda svärdet.
11 Rescue me, and deliver me out of the hand of strangers, whose mouth speaketh vanity, and their right hand is a right hand of falsehood.
Fräls mig och rädda mig ur främlingarnas hand, vilkas mun talar lögn, och vilkas högra hand är en falskhetens hand.
12 When our sons shall be as plants grown up in their youth; and our daughters as corner stones hewn after the fashion of a palace;
När våra söner stå i sin ungdom såsom högväxta plantor, våra döttrar lika hörnstoder, huggna såsom för palatser;
13 [When] our garners are full, affording all manner of store; [and] our sheep bring forth thousands and ten thousands in our fields;
när våra visthus äro fulla och skänka förråd på förråd; när våra får öka sig tusenfalt, ja, tiotusenfalt på våra utmarker;
14 [When] our oxen are well laden; [when there is] no breaking in, and no going forth, and no outcry in our streets;
när våra oxar gå rikt lastade; när ingen rämna har brutits i muren och ingen nödgas draga ut såsom fånge, när intet klagorop höres på våra gator --
15 Happy is the people, that is in such a case: [yea], happy is the people, whose God is the LORD.
saligt är det folk som det så går; ja, saligt är det folk vars Gud HERREN är.