Psalms 14

1 For the Chief Musician. [A Psalm] of David. The fool hath said in his heart, There is no God. They are corrupt, they have done abominable works; there is none that doeth good.

En Psalm Davids, till att föresjunga. De dårar säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse med sitt väsende; det är ingen, som väl gör.

2 The LORD looked down from heaven upon the children of men, to see if there were any that did understand, that did seek after God.

Herren såg af himmelen uppå menniskors barn, att han se skulle om der någor förståndig vore, och efter Gud frågade.

3 They are all gone aside; they are together become filthy; there is none that doeth good, no, not one.

Men de äro alle afvekne, och allesammans odogse; det är ingen, som väl gör, ja icke en.

4 Have all the workers of iniquity no knowledge? who eat up my people as they eat bread, and call not upon the LORD.

Vill då ingen af de ogerningsmän det märka? de som mitt folk uppfräta, på det de måga föda sig; men Herran åkalla de intet.

5 There were they in great fear: for God is in the generation of the righteous.

Der frukta de sig; men Gud är när de rättfärdigas slägte.

6 Ye put to shame the counsel of the poor, because the LORD is his refuge.

I skämmen den fattigas råd; men Gud är hans tröst.

7 Oh that the salvation of Israel were come out of Zion! when the LORD bringeth back the captivity of his people, then shall Jacob rejoice, [and] Israel shall be glad.

Ack! att hjelpen af Zion öfver Israel komme, och Herren sitt fångna folk förlossade; så skulle Jacob glad vara, och Israel fröjda sig.