< Proverbs 3 >
1 My son, forget not my law; but let thine heart keep my commandments:
Min son, förgät icke min lag, och ditt hjerta behålle min bud;
2 For length of days, and years of life, and peace, shall they add to thee.
Ty de skola skaffa dig långt lif, och god år, och frid.
3 Let not mercy and truth forsake thee: bind them about thy neck; write them upon the table of thine heart:
Nåd och trohet skola icke förlåta dig. Häng dem på din hals, och skrif dem uti dins hjertas taflo;
4 So shalt thou find favour and good understanding in the sight of God and man.
Så skall du finna ynnest och klokhet, den Gudi och menniskom täck är.
5 Trust in the LORD with all thine heart, and lean not upon thine own understanding:
Förlåt dig på Herran af allt hjerta, och förlåt dig icke uppå ditt förstånd;
6 In all thy ways acknowledge him, and he shall direct thy paths.
Utan tänk uppå honom i allom dinom vägom, så skall han föra dig rätt.
7 Be not wise in thine own eyes; fear the LORD, and depart from evil:
Låt dig icke tycka att du äst vis, utan frukta Herran, och vik ifrå det ondt är.
8 It shall be health to thy navel, and marrow to thy bones.
Det skall vara dinom nafla helsosamt, och vederqvicka din ben.
9 Honour the LORD with thy substance, and with the firstfruits of all thine increase:
Hedra Herran af dina ägodelar, och af all dins årsväxts förstling;
10 So shall thy barns be filled with plenty, and thy vats shall overflow with new wine.
Så skola dina lador fulla varda, och dine presser med must öfverflyta.
11 My son, despise not the chastening of the LORD; neither be weary of his reproof:
Min son, förkasta icke Herrans tuktan, och var icke otålig, då han straffar;
12 For whom the LORD loveth he reproveth; even as a father the son in whom he delighteth.
Ty hvilken Herren älskar, honom straffar han, och hafver ett behag till honom, såsom en fader till sonen.
13 Happy is the man that findeth wisdom, and the man that getteth understanding.
Säll är den menniska, som vishet finner, och den menniska, hvilko förstånd tillflyter.
14 For the merchandise of it is better than the merchandise of silver, and the gain thereof than fine gold.
Ty det är bättre hafva henne än silfver, och hennes frukt bättre än guld.
15 She is more precious than rubies: and none of the things thou canst desire are to be compared unto her.
Hon är ädlare än perlor, och allt det du önska må, är henne icke likt.
16 Length of days is in her right had; in her left hand are riches and honour.
Långt lif är på hennes högra hand, på hennes venstra är rikedom och ära.
17 Her ways are ways of pleasantness, and all her paths are peace.
Hennes vägar äro lustige vägar, och alle hennes stigar äro frid.
18 She is a tree of life to them that lay hold upon her: and happy is every one that retaineth her.
Hon är lifsens trä allom dem som fatta henne; och salige äro de som hålla henne;
19 The LORD by wisdom founded the earth; by understanding he established the heavens.
Ty Herren hafver grundat jordena genom vishet, och genom sitt råd tillredt himmelen.
20 By his knowledge the depths were broken up, and the skies drop down the dew.
Genom hans ord äro djupen åtskild, och skyarna med dagg drypande vordne.
21 My son, let not them depart from thine eyes; keep sound wisdom and discretion;
Min son, låt henne icke ifrå din ögon vika, så skall du lyckosam och klok varda.
22 So shall they be life unto thy soul, and grace to thy neck.
Det skall vara dine själs lif, och din mun skall täck vara.
23 Then shalt thou walk in thy way securely, and thy foot shall not stumble.
Då skall du på dinom väg säker vandra, att din fot icke stöter sig.
24 When thou liest down, thou shalt not be afraid: yea, thou shalt lie down, and thy sleep shall be sweet.
Lägger du dig, så skall du intet frukta dig, utan sofva sötliga;
25 Be not afraid of sudden fear, neither of the desolation of the wicked, when it cometh:
Att du icke betorf frukta dig för hastig förskräckelse, eller för de ogudaktigas storm, då han kommer.
26 For the LORD shall be thy confidence, and shall keep thy foot from being taken.
Ty Herren är din tröst; han bevarar din fot, att han icke fången varder.
27 Withhold not good from them to whom it is due, when it is in the power of thine hand to do it.
Neka dig icke att göra dem torftiga godt, om din hand af Gudi hafver magt sådant göra.
28 Say not unto thy neighbour, Go, and come again, and tomorrow I will give; when thou hast it by thee.
Säg icke till din vän: Gack bort, och kom igen, i morgon vill jag gifva dig; der du dock det nu hafver.
29 Devise not evil against thy neighbour, seeing he dwelleth securely by thee.
Far icke efter att göra dinom vän ondt, den uppå god tro när dig bor.
30 Strive not with a man without cause, if he have done thee no harm.
Kifva med ingom utan sak, om han dig intet ondt gjort hafver.
31 Envy thou not the man of violence, and choose none of his ways.
Följ icke en vrång man efter, och utvälj ingen af hans vägar;
32 For the perverse is an abomination to the LORD: but his secret is with the upright.
Ty Herren stygges vid den affälliga, och hans hemlighet är när de fromma.
33 The curse of the LORD is in the house of the wicked; but he blesseth the habitation of the righteous.
Uti dens ogudaktigas hus är Herrans förbannelse; men dens rättfärdigas hus varder välsignadt.
34 Surely he scorneth the scorners, but he giveth grace unto the lowly.
Han skall bespotta de bespottare; men dem eländom skall han nåd gifva.
35 The wise shall inherit glory; but shame shall be the promotion of fools.
De vise skola ärfva äro; men om de galne än högt uppkomma, varda de likväl till skam.