Proverbs 27
1 Boast not thyself of tomorrow; for thou knowest not what a day may bring forth.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 Let another man praise thee, and not thine own mouth; a stranger, and not thine own lips.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 A stone is heavy, and the sand weighty; but a fool’s vexation is heavier than them both.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Wrath is cruel, and anger is outrageous; but who is able to stand before jealousy?
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Better is open rebuke than love that is hidden.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Faithful are the wounds of a friend: but the kisses of an enemy are profuse.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 The full soul loatheth an honeycomb: but to the hungry soul every bitter thing is sweet.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 As a bird that wandereth from her nest, so is a man that wandereth from his place.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Ointment and perfume rejoice the heart: so doth the sweetness of a man’s friend [that cometh] of hearty counsel.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Thine own friend, and thy father’s friend, forsake not; and go not to thy brother’s house in the day of thy calamity: better is a neighbour that is near than a brother far off.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 My son, be wise, and make my heart glad, that I may answer him that reproacheth me.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 A prudent man seeth the evil, [and] hideth himself: [but] the simple pass on, [and] suffer for it.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Take his garment that is surety for a stranger; and hold him in pledge [that is surety] for a strange woman.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 He that blesseth his friend with a loud voice, rising early in the morning, it shall be counted a curse to him.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 A continual dropping in a very rainy day and a contentious woman are alike:
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 He that would restrain her restraineth the wind, and his right hand encountereth oil.
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Iron sharpeneth iron; so a man sharpeneth the countenance of his friend.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Whoso keepeth the fig tree shall eat the fruit thereof; and he that waiteth on his master shall be honoured.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 As in water face [answereth] to face, so the heart of man to man.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 The fining pot is for silver, and the furnace for gold, and a man is [tried] by his praise.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Though thou shouldest bray a fool in a mortar with a pestle among bruised corn, yet will not his foolishness depart from him.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Be thou diligent to know the state of thy flocks, [and] look well to thy herds:
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 For riches are not for ever; and doth the crown endure unto all generations?
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 The hay is carried, and the tender grass sheweth itself, and the herbs of the mountains are gathered in.
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 The lambs are for thy clothing, and the goats are the price of the field:
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 And [there will be] goats’ milk enough for thy food, for the food of thy household; and maintenance for thy maidens.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
