< Proverbs 24 >
1 Be not thou envious against evil men, neither desire to be with them.
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 For their heart studieth oppression, and their lips talk of mischief.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Through wisdom is an house builded; and by understanding it is established:
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 And by knowledge are the chambers filled with all precious and pleasant riches.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 A wise man is strong; yea, a man of knowledge increaseth might.
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 For by wise guidance thou shalt make thy war: and in the multitude of counsellors there is safety.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Wisdom is too high for a fool: he openeth not his mouth in the gate.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 He that deviseth to do evil, men shall call him a mischievous person.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 The thought of the foolish is sin: and the scorner is an abomination to men.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 If thou faint in the day of adversity, thy strength is small.
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 Deliver them that are carried away unto death, and those that are ready to be slain see that thou hold back.
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 If thou sayest, Behold, we knew not this: doth not he that weigheth the hearts consider it? and he that keepeth thy soul, doth not he know it? and shall not he render to every man according to his work?
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 My son, eat thou honey, for it is good; and the honeycomb, which is sweet to thy taste:
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 So shalt thou know wisdom to be unto thy soul: if thou hast found it, then shall there be a reward, and thy hope shall not be cut off.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Lay not wait, O wicked man, against the habitation of the righteous; spoil not his resting place:
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 For a righteous man falleth seven times, and riseth up again: but the wicked are overthrown by calamity.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Rejoice not when thine enemy falleth, and let not thine heart be glad when he is overthrown:
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 Lest the LORD see it, and it displease him, and he turn away his wrath from him.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Fret not thyself because of evil-doers; neither be thou envious at the wicked:
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 For there will be no reward to the evil man; the lamp of the wicked shall be put out.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 My son, fear thou the LORD and the king: [and] meddle not with them that are given to change:
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 For their calamity shall rise suddenly; and who knoweth the destruction of them both?
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 These also are [sayings] of the wise. To have respect of persons in judgment is not good.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 He that saith unto the wicked, Thou art righteous; peoples shall curse him, nations shall abhor him:
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 But to them that rebuke [him] shall be delight, and a good blessing shall come upon them.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 He kisseth the lips that giveth a right answer.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Prepare thy work without, and make it ready for thee in the field; and afterwards build thine house.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Be not a witness against thy neighbour without cause; and deceive not with thy lips.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Say not, I will do so to him as he hath done to me; I will render to the man according to his work.
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 I went by the field of the slothful, and by the vineyard of the man void of understanding;
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 And, lo, it was all grown over with thorns, the face thereof was covered with nettles, and the stone wall thereof was broken down.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Then I beheld, and considered well: I saw, and received instruction.
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 [Yet] a little sleep, a little slumber, a little folding of the hands to sleep:
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 So shall thy poverty come as a robber; and thy want as an armed man.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.