Proverbs 22
1 A [good] name is rather to be chosen than great riches, [and] loving favour rather than silver and gold.
Rykte är kosteligare än stor rikedom; och ynnest bättre än silfver och guld.
2 The rich and the poor meet together: the LORD is the maker of them all.
Rike och fattige måste vara ibland hvarannan; Herren hafver gjort dem alla.
3 A prudent man seeth the evil, and hideth himself: but the simple pass on, and suffer for it.
Den kloke ser det onda, och tager sig vara; de oförnuftige löpa igenom, och få skada.
4 The reward of humility [and] the fear of the LORD [is] riches, and honour, and life.
Der man lider i Herrans fruktan, der är rikedom, ära och lif.
5 Thorns [and] snares are in the way of the froward: he that keepeth his soul shall be far from them.
Spjut och snaror äro på dens vrångas väg; men den som drager sig der långt ifrå, han bevarar sitt lif.
6 Train up a child in the way he should go, and even when he is old he will not depart from it.
Såsom man vän ett barn, så låter det icke af, då det gammalt varder.
7 The rich ruleth over the poor, and the borrower is servant to the lender.
Den rike råder öfver de fattiga, och den som borgar, han är hans träl som lånar.
8 He that soweth iniquity shall reap calamity: and the rod of his wrath shall fail.
Den som orätt sår, han skall uppskära vedermödo, och skall igenom sins ondskos ris förgås.
9 He that hath a bountiful eye shall be blessed; for he giveth of his bread to the poor.
Ett mildt öga varder välsignadt; ty han gifver af sitt bröd dem fattiga.
10 Cast out the scorner, and contention shall go out; yea, strife and ignominy shall cease.
Drif ut bespottaren, så kommer kifvet bort; så vänder igen träta och smälek.
11 He that loveth pureness of heart, [for] the grace of his lips the king shall be his friend.
Den som ett trofast hjerta hafver, och täckeliga talar, hans vän är Konungen.
12 The eyes of the LORD preserve [him that hath] knowledge, but he overthroweth the words of the treacherous man.
Herrans ögon bevara godt råd; men föraktarens ord omstörter han.
13 The sluggard saith, There is a lion without: I shall be murdered in the streets.
Den late säger: Ett lejon är ute; jag måtte varda dräpen på gatone.
14 The mouth of strange women is a deep pit: he that is abhorred of the LORD shall fall therein.
Ens skökos mun är en djup grop; dem Herren ogunstig är, han faller deruti.
15 Foolishness is bound up in the heart of a child; [but] the rod of correction shall drive it far from him.
Galenskap är i piltens hjerta; men tuktans ris drifver den långt ifrå honom.
16 He that oppresseth the poor to increase his [gain, and] he that giveth to the rich, [cometh] only to want.
Den som den fattiga orätt gör, på det hans gods må mycket varda, han skall ock gifva enom rikom, och fattig varda.
17 Incline thine ear, and hear the words of the wise, and apply thine heart unto my knowledge.
Böj din öron, och hör de visas ord, och lägg uppå hjertat mina läro.
18 For it is a pleasant thing if thou keep them within thee, if they be established together upon thy lips.
Ty det skall väl bekomma dig, om du dem när dig behåller; och de skola tillsammans genom din mun väl lyckas.
19 That thy trust may be in the LORD, I have made [them] known to thee this day, even to thee.
Att ditt hopp skall vara intill Herran, måste jag dig om sådant dagliga förmana.
20 Have not I written unto thee excellent things of counsels and knowledge;
Hafver jag icke margfaldeliga skrifvit dig före, med råd och läro;
21 To make thee know the certainty of the words of truth, that thou mayest carry back words of truth to them that send thee?
På det jag skulle visa dig en vissan grund till sanningena, att du måtte kunna rätteliga svara dem som dig sända?
22 Rob not the poor, because he is poor, neither oppress the afflicted in the gate:
Beröfva icke den fattiga, ändock han fattig är; och undertryck icke den elända i portenom.
23 For the LORD will plead their cause, and despoil of life those that despoil them.
Ty Herren skall handla deras sak, och skall förtrycka deras förtryckare.
24 Make no friendship with a man that is given to anger; and with a wrathful man thou shalt not go:
Gif dig icke i sällskap med en vredsam man, och håll dig icke intill en grym man;
25 Lest thou learn his ways, and get a snare to thy soul.
Att du tilläfventyrs icke lärer hans väg, och får dine själs förargelse.
26 Be thou not one of them that strike hands, [or] of them that are sureties for debts:
Var icke när dem som sina hand förpligta, och för skuld i borgan gå.
27 If thou hast not wherewith to pay, why should he take away thy bed from under thee?
Ty om du icke hafver till att betala, så tager man dina säng bort under dig.
28 Remove not the ancient landmark, which thy fathers have set.
För icke tillbaka de förra råmärke, som dine fäder gjort hafva.
29 Seest thou a man diligent in his business? he shall stand before kings; he shall not stand before mean men.
Ser du en man endigan i sin ärende, han skall stå för Konungenom; och skall icke stå för de oädla.
