Proverbs 17
1 Better is a dry morsel and quietness therewith, than an house full of feasting with strife.
En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
2 A servant that dealeth wisely shall have rule over a son that causeth shame, and shall have part in the inheritance among the brethren.
En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
3 The fining pot is for silver, and the furnace for gold: but the LORD trieth the hearts.
Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
4 An evil-doer giveth heed to wicked lips; [and] a liar giveth ear to a mischievous tongue.
En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
5 Whoso mocketh the poor reproacheth his Maker: [and] he that is glad at calamity shall not be unpunished.
Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
6 Children’s children are the crown of old men; and the glory of children are their fathers.
De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
7 Excellent speech becometh not a fool: much less do lying lips a prince.
Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
8 A gift is [as] a precious stone in the eyes of him that hath it: whithersoever it turneth, it prospereth.
Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
9 He that covereth a transgression seeketh love: but he that harpeth on a matter separateth chief friends.
Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
10 A rebuke entereth deeper into one that hath understanding than an hundred stripes into a fool.
Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
11 An evil man seeketh only rebellion; therefore a cruel messenger shall be sent against him.
Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
12 Let a bear robbed of her whelps meet a man, rather than a fool in his folly.
Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
13 Whoso rewardeth evil for good, evil shall not depart from his house.
Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
14 The beginning of strife is [as] when one letteth out water: therefore leave off contention, before there be quarrelling.
Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
15 He that justifieth the wicked, and he that condemneth the righteous, both of them alike are an abomination to the LORD.
Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
16 Wherefore is there a price in the hand of a fool to buy wisdom, seeing he hath no understanding?
Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
17 A friend loveth at all times, and a brother is born for adversity.
En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
18 A man void of understanding striketh hands, and becometh surety in the presence of his neighbour.
Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
19 He loveth transgression that loveth strife: he that raiseth high his gate seeketh destruction.
Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
20 He that hath a froward heart findeth no good: and he that hath a perverse tongue falleth into mischief.
Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
21 He that begetteth a fool [doeth it] to his sorrow: and the father of a fool hath no joy.
En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
22 A merry heart is a good medicine: but a broken spirit drieth up the bones.
Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
23 A wicked man taketh a gift out of the bosom, to pervert the ways of judgment.
Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
24 Wisdom is before the face of him that hath understanding: but the eyes of a fool are in the ends of the earth.
En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
25 A foolish son is a grief to his father, and bitterness to her that bare him.
En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
26 Also to punish the righteous is not good, [nor] to smite the noble for [their] uprightness.
Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
27 He that spareth his words hath knowledge: and he that is of a cool spirit is a man of understanding.
En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
28 Even a fool, when he holdeth his peace, is counted wise: when he shutteth his lips, he is [esteemed as] prudent.
Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
