Matthew 23
1 Then spake Jesus to the multitudes and to his disciples,
Då talade Jesus till folket, och till sina Lärjungar.
2 saying, The scribes and the Pharisees sit on Moses’ seat:
Sägandes: På Mose stol sitta de Skriftlärde och Phariseer.
3 all things therefore whatsoever they bid you, [these] do and observe: but do not ye after their works; for they say, and do not.
Allt det de bjuda eder hålla, det håller och görer; men efter deras gerningar görer icke; ty de säga, och göra intet.
4 Yea, they bind heavy burdens and grievous to be borne, and lay them on men’s shoulders; but they themselves will not move them with their finger.
De binda tunga och odrägeliga bördor tillsamman, och lägga menniskomen på härdarna; men de vilja icke sjelfve röra dem med ett finger.
5 But all their works they do for to be seen of men: for they make broad their phylacteries, and enlarge the borders [of their garments],
Men alla sina gerningar göra de, på det de skola varda sedde af menniskomen; de göra sina tänkeskrifter breda, och fållarna på sin kläder stora;
6 and love the chief place at feasts, and the chief seats in the synagogues,
De sitta gerna främst vid borden, och i Synagogorna;
7 and the salutations in the marketplaces, and to be called of men, Rabbi.
Och vilja gerna varda helsade på torgen, och heta af menniskomen: Rabbi, Rabbi.
8 But be not ye called Rabbi: for one is your teacher, and all ye are brethren.
Men I skolen icke låta kalla eder Rabbi; ty en är edar Mästare, Christus, och I ären alle bröder.
9 And call no man your father on the earth: for one is your Father, which is in heaven.
Och I skolen ingen fader kalla eder på jordene; ty en är edar Fader, som är i himlom.
10 Neither be ye called masters: for one is your master, [even] the Christ.
Och I skolen icke låta kalla eder Mästare; ty en är edar Mästare, Christus.
11 But he that is greatest among you shall be your servant.
Den som är ypperst ibland eder, han skall vara edar tjenare.
12 And whosoever shall exalt himself shall be humbled; and whosoever shall humble himself shall be exalted.
Ty den sig upphöjer, han skall varda förnedrad; och den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.
13 But woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! because ye shut the kingdom of heaven against men: for ye enter not in yourselves, neither suffer ye them that are entering in to enter.
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som tillsluten himmelriket för menniskomen; I gån icke der sjelfve in, och dem som in vilja, tillstädjen I icke ingå.
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppäten enkors hus, förebärande långa böner; fördenskull skolen I få dess hårdare fördömelse.
15 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye compass sea and land to make one proselyte; and when he is become so, ye make him twofold more a son of hell than yourselves. (Geenna g1067)
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som faren omkring vatten och land, att I skolen göra en Proselyt; och när han gjord är, gören I honom till helvetes barn, dubbelt mer än I sjelfve ären. (Geenna g1067)
16 Woe unto you, ye blind guides, which say, Whosoever shall swear by the temple, it is nothing; but whosoever shall swear by the gold of the temple, he is a debtor.
Ve eder, blinde ledare, ty I sägen: Hvilken som svär vid templet, det är intet; men den som svär vid guldet i templet, han är saker.
17 Ye fools and blind: for whether is greater, the gold, or the temple that hath sanctified the gold?
I galne och blinde; hvilket är yppare, guldet, eller templet som helgar guldet?
18 And, Whosoever shall swear by the altar, it is nothing; but whosoever shall swear by the gift that is upon it, he is a debtor.
Och hvilken som svär vid altaret, det är intet; men den der svär vid offret, som deruppå är, han är saker.
19 Ye blind: for whether is greater, the gift, or the altar that sanctifieth the gift?
I galne och blinde, hvilket är yppare, offret, eller altaret som helgar offret?
20 He therefore that sweareth by the altar, sweareth by it, and by all things thereon.
Derföre, den som svär vid altaret, han svär vid det sjelft, och vid allt det derpå är.
21 And he that sweareth by the temple, sweareth by it, and by him that dwelleth therein.
Och den som svär vid templet, han svär vid det sjelft, och vid honom som deruti bor.
22 And he that sweareth by the heaven, sweareth by the throne of God, and by him that sitteth thereon.
Och den som svär vid himmelen, han svär vid Guds stol, och vid honom som deruppå sitter.
23 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye tithe mint and anise and cummin, and have left undone the weightier matters of the law, judgment, and mercy, and faith: but these ye ought to have done, and not to have left the other undone.
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören tiond af mynto, dill och kumin, och låten bestå det som svårast är i lagen, nämliga domen, barmhertigheten och tron; detta skulle man göra, och det andra icke låta.
24 Ye blind guides, which strain out the gnat, and swallow the camel.
I blinde ledare, som silen myggor, och uppsvälgen camelen.
25 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye cleanse the outside of the cup and of the platter, but within they are full from extortion and excess.
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som gören drickekaret och fatet rent utantill; men innantill äro all ting full med rof och orenlighet.
26 Thou blind Pharisee, cleanse first the inside of the cup and of the platter, that the outside thereof may become clean also.
Du blinde Pharisee, gör först rent det som är innantill i drickekaret, och i fatet, att det utvärtes är må ock rent varda.
27 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye are like unto whited sepulchres, which outwardly appear beautiful, but inwardly are full of dead men’s bones, and of all uncleanness.
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som ären like de grafvar, som utantill äro hvitmenade, hvilka utvärtes synas dägeliga; men innantill äro de fulla med de dödas ben och all orenlighet.
28 Even so ye also outwardly appear righteous unto men, but inwardly ye are full of hypocrisy and iniquity.
Så synes ock I utvärtes för menniskomen rättfärdige; men invärtes ären I fulle med skrymteri och odygd.
29 Woe unto you, scribes and Pharisees, hypocrites! for ye build the sepulchres of the prophets, and garnish the tombs of the righteous,
Ve eder, Skriftlärde och Phariseer; I skrymtare, som uppbyggen Propheternas grafvar, och pryden de rättfärdigas grifter,
30 and say, If we had been in the days of our fathers, we should not have been partakers with them in the blood of the prophets.
Sägande: Hade vi varit i våra fäders tid, vi skullom icke hafva varit delaktige med dem i Propheternas blod.
31 Wherefore ye witness to yourselves, that ye are sons of them that slew the prophets.
Så betygen I då öfver eder sjelfva, att I ären deras barn, som Propheterna dråpo.
32 Fill ye up then the measure of your fathers.
Nu väl, uppfyller ock I edra fäders mått.
I ormar, I huggormars afföda, huru skolen I undfly helvetes fördömelse? (Geenna g1067)
34 Therefore, behold, I send unto you prophets, and wise men, and scribes: some of them shall ye kill and crucify; and some of them shall ye scourge in your synagogues, and persecute from city to city:
Derföre, si, jag sänder till eder Propheter, och visa och Skriftlärda; och somliga af dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga af dem skolen I hudflänga i edra Synagogor, och förfölja ifrå den ena staden till den andra;
35 that upon you may come all the righteous blood shed on the earth, from the blood of Abel the righteous unto the blood of Zachariah son of Barachiah, whom ye slew between the sanctuary and the altar.
På det öfver eder skall komma allt rättfärdigt blod, som är utgjutet på jordene, ifrå dens rättfärdiga Abels blod, intill Zacharie, Barachie sons, blod, hvilken I dråpen emellan templet och altaret.
36 Verily I say unto you, All these things shall come upon this generation.
Sannerliga säger jag eder, att allt detta skall komma uppå detta slägtet.
37 O Jerusalem, Jerusalem, which killeth the prophets, and stoneth them that are sent unto her! how often would I have gathered thy children together, even as a hen gathereth her chickens under her wings, and ye would not!
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som äro sände till dig; huru ofta hafver jag velat församla din barn, lika som hönan församlar sina kycklingar under sina vingar, och I villen icke?
38 Behold, your house is left unto you desolate.
Si, edart hus skall eder blifva öde.
39 For I say unto you, Ye shall not see me henceforth, till ye shall say, Blessed [is] he that cometh in the name of the Lord.
Ty jag säger eder: Efter denna tiden skolen I icke se mig, tilldess I skolen säga: Välsignad vare han, som kommer i Herrans Namn.
