Job 36
1 Elihu also proceeded, and said,
Vidare sade Elihu:
2 Suffer me a little, and I will shew thee: for I have yet somewhat to say on God’s behalf.
Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
3 I will fetch my knowledge from afar, and will ascribe righteousness to my Maker.
Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
4 For truly my words are not false: one that is perfect in knowledge is with thee.
Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
5 Behold, God is mighty, and despiseth not any: he is mighty in strength of understanding.
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
6 He preserveth not the life of the wicked: but giveth to the afflicted [their] right.
Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
7 He withdraweth not his eyes from the righteous: but with kings upon the throne he setteth them for ever, and they are exalted.
Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
8 And if they be bound in fetters, and be taken in the cords of affliction;
Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
9 Then he sheweth them their work, and their transgressions, that they have behaved themselves proudly.
så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
10 He openeth also their ear to instruction, and commandeth that they return from iniquity.
han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
11 If they hearken and serve [him], they shall spend their days in prosperity, and their years in pleasures.
Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
12 But if they hearken not, they shall perish by the sword, and they shall die without knowledge.
Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
13 But they that are godless in heart lay up anger: they cry not for help when he bindeth them.
Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
14 They die in youth, and their life [perisheth] among the unclean.
deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
15 He delivereth the afflicted by his affliction, and openeth their ear in oppression.
Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
16 Yea, he would have led thee away out of distress into a broad place, where there is no straitness; and that which is set on thy table should be full of fatness.
Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
17 But thou art full of the judgment of the wicked: judgment and justice take hold [on thee].
Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
18 Because there is wrath, beware lest thou be led away by [thy] sufficiency; neither let the greatness of the ransom turn thee aside.
Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
19 Will thy riches suffice, [that thou be] not in distress, or all the forces of [thy] strength?
Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
20 Desire not the night, when peoples are cut off in their place.
Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
21 Take heed, regard not iniquity: for this hast thou chosen rather than affliction.
Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
22 Behold, God doeth loftily in his power: who is a teacher like unto him?
Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
23 Who hath enjoined him his way? or who can say, Thou hast wrought unrighteousness?
Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: »Du gör vad orätt är?»
24 Remember that thou magnify his work, whereof men have sung.
Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
25 All men have looked thereon; man beholdeth it afar off.
och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
26 Behold, God is great, and we know him not; the number of his years is unsearchable.
Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
27 For he draweth up the drops of water, which distil in rain from his vapour:
Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
28 Which the skies pour down and drop upon man abundantly.
skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
29 Yea, can any understand the spreadings of the clouds, the thunderings of his pavilion?
Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
30 Behold, he spreadeth his light around him; and he covereth the bottom of the sea.
Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
31 For by these he judgeth the peoples; he giveth meat in abundance.
Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
32 He covereth his hands with the lightning; and giveth it a charge that it strike the mark.
I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
33 The noise thereof telleth concerning him, the cattle also concerning [the storm] that cometh up.
Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
