Job 22
1 Then answered Eliphaz the Temanite, and said,
Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
2 Can a man be profitable unto God? surely he that is wise is profitable unto himself.
Menar du att en man kan liknas vid Gud; eller någor är så klok, att han kan likna sig vid honom?
3 Is it any pleasure to the Almighty, that thou art righteous? or is it gain [to him], that thou makest thy ways perfect?
Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro?
4 Is it for thy fear [of him] that he reproveth thee, that he entereth with thee into judgment?
Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig?
5 Is not thy wickedness great? neither is there any end to thine iniquities.
Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände.
6 For thou hast taken pledges of thy brother for nought, and stripped the naked of their clothing.
Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna.
7 Thou hast not given water to the weary to drink, and thou hast withholden bread from the hungry.
Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd.
8 But as for the mighty man, he had the earth; and the honourable man, he dwelt in it.
Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål.
9 Thou hast sent widows away empty, and the arms of the fatherless have been broken.
Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar.
10 Therefore snares are round about thee, and sudden fear troubleth thee,
Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt.
11 Or darkness, that thou canst not see, and abundance of waters cover thee.
Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig?
12 Is not God in the height of heaven? and behold the height of the stars, how high they are!
Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene;
13 And thou sayest, What doth God know? can he judge through the thick darkness?
Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är?
14 Thick clouds are a covering to him, that he seeth not; and he walketh in the circuit of heaven.
Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång.
15 Wilt thou keep the old way which wicked men have trodden?
Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro?
16 Who were snatched away before their time, whose foundation was poured out as a stream:
Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund;
17 Who said unto God, Depart from us; and, What can the Almighty do for us?
De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?
18 Yet he fired their houses with good things: but the counsel of the wicked is far from me.
Ändock han uppfyllde deras hus med ägodelar; men de ogudaktigas råd vare långt ifrå mig.
19 The righteous see it, and are glad; and the innocent laugh them to scorn:
De rättfärdige skola få det se, och glädja sig; och den oskyldige skall bespotta dem.
20 [Saying], Surely they that did rise up against us are cut off, and the remnant of them the fire hath consumed.
Deras väsende skall försvinna, och det qvart är af dem, skall elden förtära.
21 Acquaint now thyself with him, and be at peace: thereby good shall come unto thee.
Så förlika dig nu med honom, och haf frid; derutaf skall du hafva mycket godt.
22 Receive, I pray thee, the law from his mouth, and lay up his words in thine heart.
Hör lagen utaf hans mun, och fatta hans tal uti ditt hjerta.
23 If thou return to the Almighty, thou shalt be built up; if thou put away unrighteousness far from thy tents.
Om du omvänder dig till den Allsmägtiga, så skall du uppbyggd varda; och kasta det orätt är långt ifrå dine hyddo;
24 And lay thou [thy] treasure in the dust, and [the gold of] Ophir among the stones of the brooks;
Så skall han gifva guld igen för stoft, och för sten gyldene bäcker.
25 And the Almighty shall be thy treasure, and precious silver unto thee.
Och du skall hafva guld nog, och silfver skall dig med hopom tillfalla.
26 For then shalt thou delight thyself in the Almighty, and shalt lift up thy face unto God.
Då skall du hafva din lust i dem Allsmägtiga, och upplyfta ditt anlete till Gud.
27 Thou shalt make thy prayer unto him, and he shall hear thee; and thou shalt pay thy vows.
Du skall bedja honom, och han skall höra dig; och ditt löfte skall du betala.
28 Thou shalt also decree a thing, and it shall be established unto thee; and light shall shine upon thy ways.
Ehvad du tager dig före, det skall han låta dig väl af gå; och ljus skall skina på dina vägar.
29 When they cast [thee] down, thou shalt say, [There is] lifting up; and the humble person he shall save.
Förty de som sig ödmjuka, dem upphöjer han; och den som sin ögon nederslår, han skall blifva frälst;
30 He shall deliver [even] him that is not innocent: yea, he shall be delivered through the cleanness of thine hands.
Och den oskyldige skall hulpen varda; för sina händers renhets skull skall han hulpen varda.
