< Isaiah 45 >
1 Thus saith the LORD to his anointed, to Cyrus, whose right hand I have holden, to subdue nations before him, and I will loose the loins of kings; to open the doors before him, and the gates shall not be shut;
Så säger Herren till Cores, sin smorda, den jag vid hans högra hand fattar, att jag skall underkufva Hedningarna för honom, och lösa Konungenom svärdet ifrå; på det att portarna skola öppnade varda för honom, och dörrarna icke igenlästa blifva;
2 I will go before thee, and make the rugged places plain: I will break in pieces the doors of brass, and cut in sunder the bars of iron:
Jag vill gå för dig, och göra backarna till jemna mark; jag vill sönderslå de koppardörrar, och sönderbryta de jernbommar;
3 and I will give thee the treasures of darkness, and hidden riches of secret places, that thou mayest know that I am the LORD, which call thee by thy name, even the God of Israel.
Och skall gifva dig de fördolda rikedomar, och de bortgömda klenodier, på det att du skall förnimma att jag, Herren Israels Gud, dig vid ditt namn nämnt hafver;
4 For Jacob my servant’s sake, and Israel my chosen, I have called thee by thy name: I have surnamed thee, though thou hast not known me.
För Jacob min tjenares skull, och för Israel mins utkorades skull; ja, jag kallade dig vid ditt namn, och nämnde dig, då du ännu intet kände mig.
5 I am the LORD, and there is none else; beside me there is no God: I will gird thee, though thou hast not known me:
Jag är Herren, och eljest ingen mer; ingen Gud är utan jag. Jag tillrustade dig, då du ännu intet kände mig;
6 that they may know from the rising of the sun, and from the west, that there is none beside me: I am the LORD, and there is none else.
På det man skall förnimma, både ifrån östan och vestan, att utan mig är intet; jag är Herren, och ingen mer.
7 I form the light, and create darkness; I make peace, and create evil; I am the LORD, that doeth all these things.
Jag, som gör ljuset, och skapar mörkret; jag, som frid gifver, och skapar det onda; jag är Herren, som allt detta gör.
8 Drop down, ye heavens, from above, and let the skies pour down righteousness: let the earth open, that they may bring forth salvation, and let her cause righteousness to spring up together; I the LORD have created it.
Dryper, I himlar, ofvanefter, och skyn regne rättfärdighet; jorden öppne sig, och bäre salighet, och rättfärdighet växe till med, jag Herren skapar honom.
9 Woe unto him that striveth with his Maker! a potsherd among the potsherds of the earth! shall the clay say to him that fashioneth it, What makest thou? or thy work, He hath no hands?
Ve honom, som träter med sinom skapare, nämliga krukan med krukomakaren. Månn leret säga till krukomakaren: Hvad gör du? Du bevisar icke dina händer på ditt verk.
10 Woe unto him that saith unto a father, What begettest thou? or to a woman, with what travailest thou?
Ve honom, som till fadren säger: Hvi hafver du aflat mig? och till qvinnona: Hvi födde du?
11 Thus saith the LORD, the Holy One of Israel, and his Maker: Ask me of the things that are to come concerning my sons, and concerning the work of my hands, command ye me.
Så säger Herren, den Helige i Israel, och hans mästare: Äsker tecken af mig, viser min barn och mina händers verk till mig.
12 I have made the earth, and created man upon it: I, even my hands, have stretched out the heavens, and all their host have I commanded.
Jag hafver gjort jordena, och skapat menniskona deruppå; jag är den, hvilkens händer himmelen utsträckt hafva, och budit allom hans här.
13 I have raised him up in righteousness, and I will make straight all his ways: he shall build my city, and he shall let my exiles go free, not for price nor reward, saith the LORD of hosts.
Jag hafver uppväckt honom uti rättfärdighet, och jag skall göra alla hans vägar släta; han skall bygga min stad, och låta mina fångar lösa, icke för penningar eller gåfvor, säger Herren Zebaoth.
14 Thus saith the LORD, The labour of Egypt, and the merchandise of Ethiopia, and the Sabeans, men of stature, shall come over unto thee, and they shall be thine; they shall go after thee; in chains they shall come over: and they shall fall down unto thee, they shall make supplication unto thee, [saying], Surely God is in thee; and there is none else, there is no God.
Så säger Herren: De Egyptiers handel, och de Ethiopers förvärfning, och det stora folket i Seba, skola gifva sig under dig, och vara dine egne; de skola följa dig, uti fjettrar skola de gå, och skola nederfalla för dig, och bedja dig; ty när dig är Gud, och är eljest ingen gud mer.
15 Verily thou art a God that hidest thyself, O God of Israel, the Saviour.
Sannerliga äst du en fördold Gud, du Israels Gud, Frälsaren.
16 They shall be ashamed, yea, confounded, all of them: they shall go into confusion together that are makers of idols.
Men de afgudamakare måste allesammans med skam och hån bestå, och med hvarannan med blygd afgå.
17 [But] Israel shall be saved by the LORD with an everlasting salvation: ye shall not be ashamed nor confounded world without end.
Men Israel varder förlossad genom Herran evinnerliga; och skall icke till skam och spott varda någon tid i evighet.
18 For thus saith the LORD that created the heavens; he is God; that formed the earth and made it; he established it, he created it not a waste, he formed it to be inhabited: I am the LORD; and there is none else.
Ty så säger Herren, som himmelen skapat hafver, Gud, som jordena beredt hafver, och hafver gjort henne och tillredt, och icke så gjort henne, att hon skulle tom vara; utan hafver tillredt henne, att man skall bo deruppå. Jag är Herren, och ingen mer.
19 I have not spoken in secret, in a place of the land of darkness; I said not unto the seed of Jacob, Seek ye me in vain: I the LORD speak righteousness, I declare things that are right.
Jag hafver icke hemliga talat uti något mörkt rum på jordene; jag hafver icke fåfängt sagt till Jacobs säd: Söker mig; ty jag är Herren, som om rättfärdighet talar, och förkunnar det rätt är.
20 Assemble yourselves and come; draw near together, ye that are escaped of the nations: they have no knowledge that carry the wood of their graven image, and pray unto a god that cannot save.
Låt församla sig och tillhopa framkomma Hedningarnas hjeltar, de der intet veta, och bära deras afgudars stockar, och bedja den gud, som dem intet hjelpa kan.
21 Declare ye, and bring [it] forth; yea, let them take counsel together: who hath shewed this from ancient time? who hath declared it of old? have not I the LORD? and there is no God else beside me; a just God and a saviour; there is none beside me.
Förkunner och kommer hit, rådslår tillsamman. Ho hafver detta låtit säga af ålder, och på den tiden förkunnat det? Hafver icke jag Herren gjort det? Och är eljest ingen Gud utan jag; en rätt Gud och Frälsare, och ingen är utan jag.
22 Look unto me, and be ye saved, all the ends of the earth: for I am God, and there is none else.
Vänder eder till mig, så varden I salige, alle verldenes ändar; ty jag är Gud, och ingen mer.
23 By myself have I sworn, the word is gone forth from my mouth [in] righteousness, and shall not return, that unto me every knee shall bow, every tongue shall swear.
Jag svär vid mig sjelf, och ett rättfärdighets ord går utaf min mun, der skall det blifva vid; nämliga, mig skola, all knä böjas, och alla tungor svärja;
24 Only in the LORD, shall one say unto me, is righteousness and strength: even to him shall men come, and all they that were incensed against him shall be ashamed.
( Och säga: ) Uti Herranom hafver jag rättfärdighet och starkhet. Desse skola ock komma till honom; men alle de, som honom emotstå, måste till skam varda.
25 In the LORD shall all the seed of Israel be justified, and shall glory.
Ty uti Herranom varder all Israels säd rättfärdigad, och skall berömma sig af honom.