< Galatians 1 >

1 Paul, an apostle (not from men, neither through man, but through Jesus Christ, and God the Father, who raised him from the dead),
Paulus Apostel, icke af menniskor, icke heller genom mennisko; utan genom Jesum Christum, och Gud Fader, som honom uppväckt hafver ifrå de döda;
2 and all the brethren which are with me, unto the churches of Galatia:
Och alle bröder, som när mig äro, de församlingar i Galatien.
3 Grace to you and peace from God the Father, and our Lord Jesus Christ,
Nåd vare med eder, och frid af Gud Fader, och vårom Herra Jesu Christo;
4 who gave himself for our sins, that he might deliver us out of this present evil world, according to the will of our God and Father: (aiōn g165)
Som sig sjelf för våra synder gifvit hafver, på det han skulle uttaga oss ifrå denna närvarande onda verld, efter Guds och vårs Faders vilja; (aiōn g165)
5 to whom [be] the glory for ever and ever. Amen. (aiōn g165)
Hvilkom vare pris ifrån evighet till evighet. Amen. (aiōn g165)
6 I marvel that ye are so quickly removing from him that called you in the grace of Christ unto a different gospel;
Mig förundrar, att I så snarliga låten eder afvända ifrå den, som eder kallat hafver uti Christi nåd, till ett annat Evangelium.
7 which is not another [gospel]: only there are some that trouble you, and would pervert the gospel of Christ.
Ändock intet annat är; utan att någre äro de eder förvilla, och vilja förvända Christi Evangelium.
8 But though we, or an angel from heaven, should preach unto you any gospel other than that which we preached unto you, let him be anathema.
Men om ock vi, eller en Ängel af himmelen, annorlunda predikade Evangelium för eder, än vi eder predikat hafve, han vare förbannad.
9 As we have said before, so say I now again, If any man preacheth unto you any gospel other than that which ye received, let him be anathema.
Såsom vi nu sadom, så säge vi än en tid: Om någor vore den eder predikar Evangelium annorlunda, än I undfått hafven, han vare förbannad.
10 For am I now persuading men, or God? or am I seeking to please men? if I were still pleasing men, I should not be a servant of Christ.
Predikar jag nu menniskom eller Gudi till vilja? Eller söker jag täckas menniskom? Hade jag härtilldags velat täckas menniskom, så vore jag icke Christi tjenare.
11 For I make known to you, brethren, as touching the gospel which was preached by me, that it is not after man.
Men jag gör eder vetterligit, käre bröder, att det Evangelium, som är predikadt af mig, är icke menniskligit.
12 For neither did I receive it from man, nor was I taught it, but [it came to me] through revelation of Jesus Christ.
Ty jag hafver det icke fått af mennisko, icke heller lärt; utan genom Jesu Christi uppenbarelse.
13 For ye have heard of my manner of life in time past in the Jews’ religion, how that beyond measure I persecuted the church of God, and made havock of it:
Ty I hafven väl hört min umgängelse fordom i Judaskapet, att jag öfvermåtton förföljde Guds församling, och förstörde henne;
14 and I advanced in the Jews’ religion beyond many of mine own age among my countrymen, being more exceedingly zealous for the traditions of my fathers.
Och växte till mer och mer i Judaskapet, utöfver många mina likar i mitt slägte; och höll mig strängeliga vid fädernas stadgar.
15 But when it was the good pleasure of God, who separated me, [even] from my mother’s womb, and called me through his grace,
Men då Gudi täcktes, som mig af mins moders lif afskiljt hafver, och kallat mig genom sina nåd dertill;
16 to reveal his Son in me, that I might preach him among the Gentiles; immediately I conferred not with flesh and blood:
Att han ville uppenbara sin Son genom mig, att jag skulle genom Evangelium förkunna honom ibland Hedningarna; straxt föll jag till, och befrågade mig intet derom med kött och blod;
17 neither went I up to Jerusalem to them which were apostles before me: but I went away into Arabia; and again I returned unto Damascus.
Och kom icke heller till Jerusalem igen, till dem som voro Apostlar för mig, utan for bort i Arabien, och kom åter till Damascum.
18 Then after three years I went up to Jerusalem to visit Cephas, and tarried with him fifteen days.
Sedan, efter tre år, kom jag igen till Jerusalem, till att se Petrum; och blef när honom i femton dagar.
19 But other of the apostles saw I none, save James the Lord’s brother.
Men af de andra Apostlar såg jag ingen, utan Jacobum, Herrans broder.
20 Now touching the things which I write unto you, behold, before God, I lie not.
Men det jag skrifver eder, si, Gud vet, att jag icke ljuger.
21 Then I came into the regions of Syria and Cilicia.
Derefter kom jag in uti de land Syrien och Cilicien.
22 And I was still unknown by face unto the churches of Judaea which were in Christ:
Men jag var okänd till ansigtet för de Christeliga församlingar i Judeen;
23 but they only heard say, He that once persecuted us now preacheth the faith of which he once made havock;
Utan de hade allenast hört, att den som fordom förföljde oss, han predikar nu trona, som han fordom förstörde.
24 and they glorified God in me.
Och de prisade Gud för mina skull.

< Galatians 1 >