2 Chronicles 19
1 And Jehoshaphat the king of Judah returned to his house in peace to Jerusalem.
Men Josaphat, Juda Konung, kom hem igen med frid till Jerusalem.
2 And Jehu the son of Hanani the seer went out to meet him, and said to king Jehoshaphat, Shouldest thou help the wicked, and love them that hate the LORD? for this thing wrath is upon thee from before the LORD.
Och gick ut emot honom. Jehu, Hanani son, Siaren, och sade till Konung Josaphat: Skulle du så hjelpa den ogudaktiga, och älska dem som Herran hata? Och fördenskull är öfver dig Herrans vrede.
3 Nevertheless there are good things found in thee, in that thou hast put away the Asheroth out of the land, and hast set thine heart to seek God.
Så är dock likväl något godt funnet i dig, att du hafver borthäfvit de lundar utu landena, och hafver skickat ditt hjerta till att söka Gud.
4 And Jehoshaphat dwelt at Jerusalem: and he went out again among the people from Beer-sheba to the hill country of Ephraim, and brought them back unto the LORD, the God of their fathers.
Alltså blef Josaphat i Jerusalem. Och han drog åter ut ibland folket, allt ifrå BerSeba, och in uppå Ephraims berg, och igenkallade dem till Herran deras fäders Gud.
5 And he set judges in the land throughout all the fenced cities of Judah, city by city,
Och han beställde domare i landena uti alla Juda fasta städer, ju några uti hvar stad;
6 and said to the judges, Consider what ye do: for ye judge not for man, but for the LORD; and [he is] with you in the judgment.
Och sade till domarena: Ser till hvad I gören; förty I hållen icke menniskodom, utan Herrans, och han är med eder i domen.
7 Now therefore let the fear of the LORD be upon you; take heed and do it: for there is no iniquity with the LORD our God, nor respect of persons, nor taking of gifts.
Derföre, låter Herrans fruktan vara när eder. Tager eder vara, och görer så; ty när Herranom vårom Gud är ingen orätt, eller anseende till personer, ej heller tager han gåfvor.
8 Moreover in Jerusalem did Jehoshaphat set of the Levites and the priests, and of the heads of the fathers’ [houses] of Israel, for the judgment of the LORD, and for controversies. And they returned to Jerusalem.
Ock satte Josaphat i Jerusalem utaf Leviterna och Presterna, och utaf de öfversta fäderna i Israel, öfver Herrans dom och saker, och lät dem bo i Jerusalem;
9 And he charged them, saying, Thus shall ye do in the fear of the LORD, faithfully, and with a perfect heart.
Och böd dem och sade: Görer alltså uti Herrans fruktan, med tro och rätto hjerta.
10 And whensoever any controversy shall come to you from your brethren that dwell in their cities, between blood and blood, between law and commandment, statutes and judgments, ye shall warn them, that they be not guilty towards the LORD, and so wrath come upon you and upon your brethren: this do, and ye shall not be guilty.
Uti alla de saker, som komma till eder ifrån edra bröder, som bo i sina städer, emellan blod och blod, emellan lag och bud, emellan seder och rätter, skolen I undervisa dem, att de icke förbryta sig emot Herran, och en vrede må komma öfver eder, och edra bröder; görer alltså, så varden I icke brottslige.
11 And, behold, Amariah the chief priest is over you in all matters of the LORD; and Zebadiah the son of Ishmael, the ruler of the house of Judah, in all the king’s matters: also the Levites shall be officers before you. Deal courageously, and the LORD be with the good.
Si, Amaria Presten är öfverste öfver eder i alla Herrans saker; så är Sebadia, Ismaels son, Förste i Juda hus, i alla Konungssaker; så hafven I ämbetsmän Leviterna för eder. Varer tröste, och görer så, och Herren varder blifvandes med dem goda.
