Psalms 56

1 For the leader. On jonath elem rehokim. Of David. A michtam, when the Philistines seized him in Gath. O God, be gracious to me, for people trample upon me, all the day righting and pressing me.

Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om den dumba dufvona ibland de främmanda, då de Philisteer grepo honom i Gath. Gud, var mig nådelig, ty menniskor vilja nedersänka mig; dagliga strida de, och tränga mig.

2 All the day enemies trample me; many there be who contend with me bitterly.

Mine fiender nedersänka mig dagliga ty månge strida emot mig högmodeliga.

3 In the day of my terror I trust in you.

När jag fruktar mig, så hoppas jag uppå dig.

4 In God I maintain my cause, in God I fearlessly trust. What can flesh do to me?

Jag vill prisa Guds ord; på Gud vill jag hoppas, och intet frukta mig. Hvad skulle något kött göra mig?

5 They torture me all the day, they ceaselessly plan to hurt me,

Dagliga strida de emot min ord; alle deras tankar äro, att de må göra mig ondt.

6 banded together in secret, watching my every step, as those who hope for my death.

De hålla tillhopa, och vakta, och taga vara uppå mina hälar, huru de mina själ gripa måga.

7 Pay them out for their sin, O God, hurl down the strong in your anger.

Hvad de ondt göra, det är allaredo tillgifvet ( säga de ). Gud störte sådana menniskor neder utan alla nåde.

8 You yourself count my wanderings. Put in your bottle my tears are they not in your book?

Räkna min flykt; fatta mina tårar uti din lägel; utan tvifvel räknar du dem.

9 Then shall my foes be turned back in the day that I call. Of this I am sure, because God is for me.

Då måste mina fiender tillbakavända. När jag ropar, förmärker jag, att du min Gud äst.

10 In God I maintain my cause, in the Lord I maintain my cause.

Jag vill prisa Guds ord; Herrans ord vill jag prisa.

11 In God I fearlessly trust, what can people do to me?

Uppå Gud hoppas jag, och fruktar mig intet; hvad kunna menniskor göra mig?

12 Your vows are upon me, O God, I will render thank-offerings to you;

Jag hafver gjort dig löfte, Gud, att jag dig tacka vill.

13 because you have saved me from death, my feet from stumbling, to the end that I walk before God in the light of the living.

Ty du hafver frälst mina själ ifrå döden, mina fötter ifrå fall; att jag må vandra för Gudi uti de lefvandes ljuse.