Colossians 2
1 I want you to know in how great a struggle I am engaged for you and for Christ’s people at Laodicea, and for all who have not yet seen me;
Så vill jag att I veta skolen, hvilken kamp jag hafver om eder, och om dem som äro i Laodicea, och om alla dem som min person i köttet icke sett hafva;
2 in the hope that they, being bound to one another by love, and keeping in view the full blessedness of a firm conviction, may be encouraged to strive for a perfect knowledge of God’s hidden truth,
På det deras hjerta måga få någon hugnad, och sammanfogade varda i kärlekenom, till all rikedom uti fullkomligit förstånd, till att kunna besinna Guds hemlighet, både Fadrens och Christi;
3 even Christ himself, in whom all treasures of wisdom and knowledge lie hidden.
Uti hvilkom fördolda ligga alla visdoms och förstånds håfvor.
4 I say this to prevent anyone from deceiving you by plausible arguments.
Men detta säger jag, på det ingen skall bedraga eder med klok ord.
5 It is true that I am not with you in person, but I am with you in spirit, and am glad to see the good order and the unbroken front resulting from your faith in Christ.
Ty ändock jag är ifrån eder efter köttet, är jag dock när eder i Andanom, fröjdar mig, och ser edor skickelse, och edar tros stadighet på Christum.
6 Since, therefore, you have received Jesus, the Christ, as your Lord, live your lives in union with him –
Såsom I nu anammat hafven Herran Christum Jesum, så vandrer i honom;
7 rooted in him, building up your characters through union with him, growing stronger through your faith, as you were taught, overflowing with faith and thanksgiving.
Och varer rotade och uppbyggde i honom, och varer faste i trone, såsom I lärde ären, och varer i henne rikeliga tacksamme.
8 Take care that there is not someone who will carry you away by his ‘philosophy’ – a hollow sham! – following, as it does, mere human traditions, and dealing with puerile questions of this world, and not with Christ.
Ser till, att eder icke någor bortröfvar med Philosophia och fåfängt bedrägeri, efter menniskors stadgar, och efter verldenes stadgar, och icke efter Christum;
9 For in Christ the Godhead in all its fulness dwells incarnate;
Ty i honom bor all Gudomsens fullhet lekamliga.
10 and, by your union with him, you also are filled with it. He is the head of all archangels and powers of heaven.
Och I ären i honom fullkomne, hvilken är hufvudet öfver all Förstadöme och väldighet;
11 By your union with him you received a circumcision that was not performed by human hands, when you threw off the tyranny of the earthly body, and received the circumcision of the Christ.
I hvilkom I ock omskorne ären med den omskärelse, som sker utan händer, då I afladen syndakroppen i köttet, nämliga med Christi omskärelse;
12 For in baptism you were buried with Christ; and in baptism you were also raised to life with him, through your faith in the omnipotence of God, who raised him from the dead.
I det, att I med honom begrafne ären genom dopet; i hvilkom I ock uppståndne ären genom trona, den Gud verkar, hvilken honom uppväckt hafver ifrå de döda.
13 And to you, who once were dead, by reason of your sins and your uncircumcised nature – to you God gave life in giving life to Christ! He pardoned all our sins!
Han hafver ock gjort eder lefvande med honom, då I döde voren i synderna, och uti edars kötts förhud; och hafver förlåtit oss alla synder;
14 He canceled the bond which stood against us – the bond that consisted of ordinances – and which was directly hostile to us! He has taken it out of our way by nailing it to the cross!
Och afplånat den handskrift, som oss emot var; hvilken af stadgarna kom, och var oss emot; och den hafver han tagit oss af vägen, och naglat vid korset;
15 He rid himself of all the powers of evil, and held them up to open contempt, when he celebrated his triumph over them on the cross!
Och hafver blottat Förstadömen, och väldigheterna, och fört dem uppenbarliga, och gjort en härlig seger af dem, genom sig sjelf.
16 Do not, then, allow anyone to take you to task on questions of eating or drinking, or in the matter of annual or monthly or weekly festivals.
Så låter nu ingen göra eder samvet öfver mat, eller dryck, eller öfver bestämda helgedagar, eller nymånader, eller Sabbather;
17 These things are only the shadow of what is to come; the substance is in the Christ.
Hvilket är skuggen af det som tillkommande var; men kroppen sjelf är i Christo.
18 Do not let anyone defraud you of the reality by affecting delight in so-called ‘humility’ and angel-worship. Such a person busies themselves with their visions, and without reason are rendered conceited by their merely human intellect.
Låter ingen taga eder lönen ifrå, den som vandrar efter egen godtycko i Änglaödmjukhet och andelighet, i de ting han aldrig sett hafver, och är förgäfves uppblåst i sitt köttsliga sinne;
19 They fail to maintain union with the head, to whom it is due that the whole body, nourished and knit together by the contact and connexion of every part, grows with a divine growth.
Och håller sig icke vid hufvudet, af hvilko hele lekamenen genom leder och ledamot kraft får och tillsammans hänger, och tillväxer i den förökelse som Gud gifver.
20 Since, with Christ, you became dead to the puerile teaching of this world, why do you submit, as if you still belonged to the world,
Efter I nu döde ären med Christo, ifrå de verldsliga stadgar; hvi låten I eder då begripas med beskrefna stadgar, lika som I ännu lefden i verldene?
21 to such ordinances as ‘Do not handle, or taste, or touch’?
De der säga: Du skall icke komma vid det; icke smaka det; icke handtera det;
22 For all the things referred to in them cease to exist when used. You are following mere human directions and instructions.
Hvilket dock allt förgås i brukningene, och är efter menniskors bud och lärdom;
23 Such prohibitions appear reasonable where there is a desire for self-imposed service, and so-called ‘humility,’ and harsh treatment of the body, but are of no real value against the indulgence of our earthly nature.
Hvilke hafva väl ett sken af visdom, genom sjelftagen andelighet och ödmjukhet, och derigenom att de icke skona kroppen, och göra icke köttena dess äro till dess nödtorft.
