Psalms 89
1 A Maskil of Ethan the Ezrahite. I will sing evermore of the love of the Lord, proclaiming to all generations his faithfulness.
En undervisning Ethans, dens Esrahitens. Jag vill sjunga om Herrans nåde evinnerliga, och hans sanning förkunna med minom mun, ifrå slägte till slägte;
2 For your love you did promise to build up forever, your faithfulness firm as the heavens themselves.
Och säger alltså, att en evig nåd skall uppgå; och du varder dina sanning i himmelen troliga hållandes.
3 ‘I have made with my chosen a covenant, and sworn to David my servant,
Jag hafver gjort ett förbund med minom utkorade; minom tjenare David hafver jag svorit:
4 to establish his seed forever, and to build up his throne to all ages.’ (Selah)
Jag skall förskaffa dig en evig säd, och bygga din stol ifrå slägte till slägte. (Sela)
5 Then the holy assembly in heaven praised your marvellous faithfulness, Lord.
Och himlarna, Herre, skola prisa din under, och dina sanning, uti de heligas församling.
6 For who in the skies may compare with the Lord? Who is like the Lord among the gods?
Ty ho kan i skyn liknas vid Herran; och ibland gudarnas barn Herranom lik vara?
7 A God to be feared in the holy assembly, awful and great above all who are round him.
Gud är fast mägtig uti de heligas församling, och underlig öfver alla de som omkring honom äro.
8 O Lord God of hosts, who is mighty as you? Your strength and faithfulness, Lord, surround you.
Herre Gud Zebaoth, ho är såsom du, en mägtig Herre? Och din sanning är allt omkring dig.
9 You are the Lord of the raging sea: when its waves surge, it is you who still them.
Du råder öfver det stormande hafvet; du styrer dess böljor, när de upphäfva sig.
10 It was you who did pierce and crush Rahab in pieces, and scatter your foes by your mighty arm.
Du slår Rahab till döds; du förströr dina fiendar, med dinom starka arm.
11 Yours are the heavens, yours also the earth, the world and its fulness, it’s you who did found them.
Himmel och jord äro din; du hafver grundat jordenes krets, och hvad deruti är.
12 The north and the south, it’s you have created them; Tabor and Hermon shout praise to your name.
Norr och söder hafver du skapat; Thabor och Hermon fröjdar sig i ditt Namn.
13 You have an arm with the might of a hero; strong is your hand, high uplifted your right hand.
Du hafver en väldig arm; stark är din hand, och hög är din högra hand.
14 Justice and right are the base of your throne, kindness and faithfulness ever attend you.
Rättfärdighet och dom är dins stols stadfästelse; nåd och sanning äro för ditt ansigte.
15 Happy the people who know the glad shout, who walk, O Lord, in the light of your face.
Väl är de folke, som fröjdas kan; Herre, de skola vandra i dins ansigtes ljus.
16 They exult in your name all the day, and your righteousness they extol.
De skola dagliga öfver ditt Namn glade vara, och i dine rättfärdighet härlige vara.
17 For you are our strength and our pride. Your favour will lift us to honour.
Ty du äst deras starkhets berömmelse, och genom dina nåde skall du upphöja vårt horn.
18 For the holy Lord of Israel keeps our defender and king.
Ty Herren är vår sköld, och den Helige i Israel är vår Konung.
19 In a vision of old you did speak in this way to the one whom you loved: ‘A crown I have set on the hero I chose to be over the people
På den tiden talade du i en syn till dina heliga, och sade: Jag hafver uppväckt en hjelta, den hjelpa skall; jag hafver upphöjt en utkoradan utu folket.
20 ‘I found my servant David, and anointed with holy oil.
Jag hafver funnit min tjenare David; jag hafver smort honom med mina helga oljo.
21 My hand will be with him forever, my arm will give him strength.
Min hand uppehåller honom, och min arm skall styrka honom.
22 ‘No enemy will dare to assail him, nor the wicked to oppress him;
Fienderna skola icke vara honom öfvermägtige, och de orättfärdige skola icke förtrycka honom;
23 but his foes I will shatter before him, I will strike down those who hate him.
Utan jag skall slå hans ovänner för honom, och de honom hata, vill jag plåga.
24 ‘My loyal love shall attend him, and I will lift him to honour.
Men min sanning och nåd skall när honom vara; och hans horn skall i mitt Namn upphöjdt varda.
25 I will set his hand on the sea, and his right hand on the rivers.
Jag skall sätta hans hand uti hafvet, och hans högra hand uti älfverna.
26 ‘As for him, he will call me “My father, my God, and my rock of salvation.”
Han skall kalla mig alltså: Du äst min fader, min Gud och tröst, den mig hjelper.
27 And I will make him my firstborn, highest of kings on the earth.
Och jag skall göra honom till första sonen, den aldrahögsta ibland Konungarna på jordene.
28 ‘My love will I keep for him ever, my covenant with him shall stand fast.
Jag vill behålla honom mina nåd evinnerliga, och mitt förbund skall honom fast blifva.
29 His line will I make everlasting, and his throne as the days of the heavens.
Jag skall gifva honom en evig säd, och hans stol uppehålla, så länge himmelen varar.
30 ‘If his children forsake my law, and walk not as I have ordained;
Men om hans barn min lag öfvergifva, och i minom rättom icke vandra;
31 if they profane my statutes, and do not keep my commandments;
Om de mina stadgar ohelga, och min bud icke hålla;
32 ‘I will punish their sin with the rod, their iniquity with scourges.
Så vill jag hemsöka deras synd med ris, och deras missgerningar med plågor.
33 But my love will I not take from him, nor will I belie my faithfulness.
Men mina nåd vill jag icke vända ifrå honom, och icke låta mina sanning fela.
34 ‘I will not profane my covenant by changing the word that has passed my lips.
Jag vill icke ohelga mitt förbund, och icke ogildt göra hvad af minom mun utgånget är.
35 Once have I solemnly sworn and I would not lie to David,
Jag hafver en gång svorit vid mina helighet: Jag vill icke ljuga for David;
36 ‘that his line should endure forever, and his throne as the sun before me,
Hans säd skall evig vara, och hans stol för mig såsom solen.
37 firm as the moon which for ever and ever is fixed in the sky.’ (Selah)
Såsom månen skall han evinnerliga vid magt hållen varda, och såsom de vittne i skyn viss vara. (Sela)
38 But you have cast off in contempt, and been furious with your anointed.
Men nu bortdrifver du och förkastar, och vredgas med dinom smorda.
39 You have spurned the covenant with your servant, and his sacred crown dashed to the ground.
Du bryter dins tjenares förbund, och trampar hans krono neder på jordena.
40 You have broken down all his walls, and laid his bulwarks in ruins.
Du nederrifver alla hans murar, och låter hans fäste afbrytas.
41 All who pass on their way despoil him, the scorn of his neighbours is he now.
Honom beröfva alle de der framom gå; han är sinom grannom ett gabberi vorden.
42 You have given his foes the victory, and made all his enemies glad.
Du upphöjer hans ovänners högra hand, och gläder alla hans fiendar.
43 You have turned back his sword from the foe, you did not lift him up in the battle.
Ock hafver du hans svärds kraft borttagit, och låter honom ingen seger vinna i stridene.
44 The sceptre you took from his hand, and his throne you did hurl to the ground.
Du förstörer hans renhet, och kastar hans stol till jordena.
45 You have shortened the days of his youth, and covered him with shame. (Selah)
Du förkortar hans ungdoms tid, och betäcker honom med blygd. (Sela)
46 How long, Lord will you hide you forever? How long are the fires of your wrath to burn?
Herre, huru länge vill du dig så allstinges fördölja; och låta dina grymhet brinna såsom en eld?
47 Remember, Lord, the shortness of life how fleeting you made all people.
Tänk huru stackot mitt lif är; hvi vill du alla menniskor fåfängt skapat hafva?
48 Who can live without seeing death? Who can rescue their life from the clutch of Sheol? (Selah) (Sheol h7585)
Hvilken är den der lefver, och intet ser döden; den sina själ friar utu helvetes hand? (Sela) (Sheol h7585)
49 Where, Lord, is your kindness of old, which you in your faithfulness swore to David?
Herre, hvar är den förra din nåd, den du David i dine sanning svorit hafver?
50 Remember, O Lord, how your servants are mocked, how I bear in my heart the scorn of all nations
Tänk, Herre, på dina tjenares försmädelse, den jag bär i mitt sköt, af allom så mångom folkom;
51 The scorn which your enemies hurl, O Lord, which they hurl at the footsteps of your anointed.
Dermed, Herre, dine fiender dig försmäda; der de med försmäda, och med fötterna trampa på din smorda.
52 Blest be the Lord, for ever and ever. Amen and Amen.
Lofvad vare Herren evinnerliga. Amen, Amen.
