Exodus 4
1 Moses [Drawn out] answered, “But, behold, they will not trust me, nor sh'ma ·hear obey· to my voice; for they will say, ‘Adonai has not appeared to you.’”
Mose svarade, och sade: Si, de tro mig intet, ej heller höra mina röst, utan skola säga: Herren hafver intet synts dig.
2 Adonai said to him, “What is that in your hand?” He said, “A rod.”
Herren sade till honom: Hvad är det som du hafver i dine hand?
3 He said, “Throw it on the ground.” He threw it on the ground, and it became a snake; and Moses [Drawn out] ran away from it.
Han sade: En staf. Han sade: Kasta honom ifrå dig på markena. Och han kastade honom ifrå sig, och han vardt vänd uti en orm; och Mose flydde för honom.
4 Adonai said to Moses [Drawn out], “Stretch out your hand, and take it by the tail.” He stretched out his hand, and took hold of it, and it became a rod in his hand.
Men Herren sade till honom: Räck dina hand ut, och tag honom om stjerten. Då räckte han sina hand ut, och höll honom; och han vändes uti en staf i hans hand.
5 “That they may trust that Adonai, the God of their fathers, the God of Abraham [Father of a multitude], the God of Isaac [Laughter], and the God of Jacob [Supplanter], has appeared to you.”
Derföre skola de tro, att Herren hafver synts dig, deras fäders Gud, Abrahams Gud, Isaacs Gud och Jacobs Gud.
6 Adonai said furthermore to him, “Now put your hand inside your cloak.” He put his hand inside his cloak, and when he took it out, behold, his hand was leprous, as white as snow.
Och Herren sade ytterligare till honom: Stick dina hand in i din barm. Och han stack henne i sin barm, och då han drog henne ut, si, då var hon spitelsk som en snö.
7 He said, “Put your hand inside your cloak again.” He put his hand inside his cloak again, and when he took it out of his cloak, behold, it had turned again as his other flesh.
Och han sade: Stick henne åter in i din barm. Och han stack henne åter in i barmen, och drog henne ut igen, si, så vardt hon åter som det andra hans kött.
8 “It will happen, if they will not trust you or sh'ma ·hear obey· the voice of the first sign, that they will trust the voice of the latter sign.
Om de icke vilja tro dig, eller lyda hvad du säger af det ena tecknet, så varda de dock troende, när du säger dem af det andra tecknet.
9 It will happen, if they will not trust even these two signs or sh'ma ·hear obey· your voice, that you shall take of the water of the river, and pour it on the dry land. The water which you take out of the river will become blood on the dry land.”
Om de icke tro dessa tu tecknen, icke heller höra dina röst, så tag vattnet utur älfvene, och gjut det ut på torra landet, så skall det samma vattnet, som du utur älfvene tagit hafver, varda blod på torra landet.
10 Moses [Drawn out] said to Adonai, “O Lord, I am not eloquent, neither before now, nor since you have spoken to your servant; for I am slow of speech, and of a slow tongue.”
Då sade Mose till Herran: Ack Herre! Jag är en sådan man som icke talande är, allt från i går och förrgår, och ifrå den tid du med din tjenare talat hafver; ty jag hafver ett tungt mål och ena svåra tungo.
11 Adonai said to him, “Who made man’s mouth? Or who makes one mute, or deaf, or seeing, or blind? Is not it I, Adonai?
Herren sade till honom: Ho hafver skapat menniskone munnen? Eller ho hafver gjort dumban, eller den döfva, eller den seende, eller den blinda? Hafver icke jag Herren gjort dem?
12 Now therefore go, and I will be with your mouth, and teach you what you shall speak.”
Så gack nu åstad, jag vill vara i dinom mun, och lära dig, hvad du säga skall.
13 He said, “Oh, Lord, please send someone else.”
Mose sade: Min Herre, sänd hvem du sända vill.
14 Adonai’s anger burned against Moses [Drawn out], and he said, “What about Aaron [Light-bringer], your brother, the Levite [Descendant of United with]? I know that he can speak well. Also, behold, he comes out to meet you. When he sees you, he will be glad in his heart.
Då vardt Herren mycket vred öfver Mose, och sade: Vet jag icke, att din broder Aaron af Levi slägte är talande? Och si, han skall utgå emot dig, och då han får se dig, skall han glädja sig af hjertat.
15 You shall speak to him, and put the words in his mouth. I will be with your mouth, and with his mouth, and will teach you what you shall do.
Du skall tala till honom, och sätta orden i munnen på honom; och jag skall vara i dinom, och i hans munne, och lära eder, hvad I göra skolen.
16 He will be your spokesman to the people; and it will happen, that he will be to you a mouth, and you will be to him as God.
Och han skall tala för dig till folket; han skall vara din mun, och du skall vara hans gud.
17 You shall take this rod in your hand, with which you shall do the signs.”
Och denna staf tag i dina hand, dermed du tecken göra skall.
18 Moses [Drawn out] went and returned to Jethro [Abundance] his father-in-law, and said to him, “Please let me go and return to my brothers who are in Egypt [Abode of slavery], and see whether they are still alive.” Jethro [Abundance] said to Moses [Drawn out], “Go in peace.”
Så gick då Mose dädan, och kom igen till sin svär Jethro, och sade till honom: Käre, låt mig gå, att jag åter må komma till mina bröder, som äro uti Egypten, och se, om de ännu lefva. Jethro sade till honom: Gack i frid.
19 Adonai said to Moses [Drawn out] in Midian [Strife], “Go, return into Egypt [Abode of slavery]; for all the men who sought your life are dead.”
Och sade Herren till honom i Midian: Gack, och far åter in uti Egypten; förty de äro alle döde, som gingo efter ditt lif.
20 Moses [Drawn out] took his wife and his sons, and set them on a donkey, and he returned to the land of Egypt [Abode of slavery]. Moses [Drawn out] took God’s rod in his hand.
Och så tog Mose sina hustru, och sina söner, och satte dem på en åsna, och for åter in uti Egypti land; och tog Guds staf i sina hand.
21 Adonai said to Moses [Drawn out], “When you go back into Egypt [Abode of slavery], see that you do before Pharaoh all the wonders which I have put in your hand, but I will harden his heart and he will not let the people go.
Och Herren sade till Mose: Se till, när du åter kommer in uti Egypten, att du gör all de under för Pharao, som jag under dina hand gifvit hafver. Men jag skall förstocka hans hjerta, att han icke skall släppa folket.
22 You shall tell Pharaoh, ‘Adonai says, Israel [God prevails] is my son, my firstborn,
Och du skall säga till honom: Så säger Herren: Israel är min förstfödde son.
23 and I have said to you, “Let my son go, that he may abad ·serve· me;” and you have refused to let him go. Behold, I will kill your son, your firstborn.’”
Jag bjuder dig, att du låter min son fara, att han må tjena mig: Förvägrar du mig det, så skall jag dräpa din förstfödda son.
24 On the way at a lodging place, Adonai met Moses [Drawn out] and wanted to kill him.
Och vid han var på resone uti ett herberge, mötte honom Herren, och ville dräpa honom.
25 Then Zipporah took a flint, and cut off the foreskin of her son, and cast it at his feet; and she said, “Surely you are a bridegroom of blood to me.”
Då tog Zipora en sten, och skar sinom son förhudena af, och tog på hans fötter, och sade: Du äst mig en blodbrudgumme.
26 So he let him alone. Then she said, “You are a bridegroom of blood,” because of the circumcision.
Och så vände han igen af honom. Men hon sade blodbrudgumme, för omskärelsens skull.
27 Adonai said to Aaron [Light-bringer], “Go into the wilderness to meet Moses [Drawn out].” He went, and met him on God’s mountain, and kissed him.
Och Herren sade till Aaron: Gack ut emot Mose i öknena. Och han gick åstad, och mötte honom på Guds berge, och kysste honom.
28 Moses [Drawn out] told Aaron [Light-bringer] all Adonai’s words with which he had sent him, and all the signs with which he had enjoined him.
Och Mose sade Aaron all Herrans ord, den honom sändt hade, och alla de tecken, som han honom befallt hade.
29 Moses [Drawn out] and Aaron [Light-bringer] went and gathered together all the elders of the children of Israel [God prevails].
Och de gingo åstad, och församlade alla de äldsta af Israels barnom.
30 Aaron [Light-bringer] spoke all the words which Adonai had spoken to Moses [Drawn out], and did the signs in the sight of the people.
Och Aaron talade all de ord, som Herren med Mose talat hade, och gjorde tecknen för folkena.
31 The people trusted, and when they sh'ma ·heard obeyed· that Adonai had visited the children of Israel [God prevails], and that he had seen their affliction, then they hawa ·bowed low, prostrated· their heads and worshiped.
Och folket trodde. Och då de hörde, att Herren hade sökt Israels barn, och sett uppå deras jämmer, föllo de neder, och tillbådo.
