< Psalms 9 >
1 “For the leader of the music; to be sung in the manner or with the voice of maidens. To the Benites, or to Ben. A psalm of David.” I will praise thee, O LORD! with my whole heart; I will show forth all thy marvellous works.
För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
2 I will be glad and rejoice in thee: I will sing praise to thy name, O thou Most High!
Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
3 All my enemies are turned back; They fall and perish at thy presence.
Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
4 For thou dost defend my right and my cause; Thou sittest upon the throne, a righteous judge.
Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
5 Thou rebukest the nations; Thou destroyest the wicked; Thou blottest out their name for evermore!
Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
6 The enemy is fallen, —a desolation for ever! Thou, O LORD! hast destroyed their cities; Their memory itself hath perished!
Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
7 The LORD reigneth for ever; He hath prepared his throne for judgment.
Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
8 He judgeth the world in righteousness; He administereth judgment to the nations with uprightness.
och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
9 Yea, the LORD is a refuge for the oppressed; A refuge in times of trouble.
Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
10 They who know thy name put their trust in thee; For thou, O LORD! forsakest not them that seek thee!
Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
11 Sing praises to the LORD, who reigneth in Zion; Declare his doings among the people!
Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
12 As the avenger of blood, he remembereth the distressed; He forgetteth not their complaint.
Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
13 “Have pity upon me, [[said I, ]] O LORD! Look upon my affliction through them that hate me; Lift me up from the gates of death:
Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
14 That I may show forth all thy praise in the gates of the daughter of Zion; That I may rejoice in salvation by thee.”
på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
15 The nations have sunk into the pit which they made; In the net, which they hid, is their own foot taken.
Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
16 Thus it is known that the LORD executeth judgment; The wicked are ensnared in the work of their own hands. [[Stringed instruments. (Pause)
HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
17 The wicked shall be driven into the underworld; Yea, all the nations that forger God. (Sheol )
DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud. (Sheol )
18 For the poor shall not always be forgotten; The hopes of the afflicted shall not perish for ever.
Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
19 Arise, O LORD! Let not man prevail; Let the nations be judged by thee!
Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
20 Strike terror into them, O LORD! Let the nations know that they are but men! (Pause)
Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)