< Proverbs 27 >
1 Boast not thyself of to-morrow; For thou knowest not what a day may bring forth!
Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
2 Let another man praise thee, and not thine own mouth; A stranger, and not thine own lips.
Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
3 A stone is heavy and sand is weighty; But a fool's wrath is heavier than both.
Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
4 Wrath is cruel, and anger overwhelming; But who is able to stand before jealousy?
Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
5 Better is open rebuke Than love kept concealed.
Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
6 Faithful are the wounds of a friend; But the kisses of an enemy are deceitful.
Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
7 He who is fed to the full loatheth the honeycomb; But to the hungry any bitter thing is sweet.
En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
8 As a bird that wandereth from its nest, So is a man who wandereth from his place.
Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
9 Oil and perfume gladden the heart; Sweet also is one's friend by hearty counsel.
Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
10 Thine own friend and thy father's friend forsake not; And go not into thy brother's house in the day of thy calamity. Better is a neighbor that is near, than a brother far off.
Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
11 Be wise, my son, and make my heart glad, That I may give an answer to him that reproacheth me.
Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
12 A prudent man foreseeth the evil, and hideth himself; The simple pass on, and are punished.
En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
13 Take his garment who is surety for another; Yea, take a pledge of him who is bound for a stranger.
Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
14 He who blesseth his neighbor with a loud voice, rising early for it, It shall be accounted to him as a curse.
Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
15 A continual dropping in a very rainy day And a quarrelsome wife are alike.
En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
16 He who restraineth her restraineth the wind; And his right hand layeth hold of oil.
Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
17 Iron sharpeneth iron; So one man sharpeneth the face of another.
En knif hvetter den andra, och en man den andra.
18 He that watcheth the fig-tree shall eat its fruit; So he that is careful for his master shall come to honor.
Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
19 As in water face answereth to face, So doth the heart of man to man.
Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
20 The realms of the dead are never full; So the eyes of man are never satisfied. (Sheol )
Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol )
21 The refining-pot is for silver, and the furnace for gold; So let a man be to the mouth that giveth him praise.
En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
22 Though thou shouldst beat a fool in a mortar, Among bruised wheat, with a pestle, Yet will not his folly depart from him.
Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
23 Be thou diligent to know the state of thy flocks, And look well to thy herds!
Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
24 For riches last not for ever; Not even a crown endureth from generation to generation.
Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
25 The hay disappeareth, and the tender grass showeth itself, And the herbage of the mountains is gathered in.
Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
26 The lambs are thy clothing, And the goats the price of thy field.
Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
27 There is goat's milk enough for thy food, For the food of thy household, And for the sustenance of thy maidens.
Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.