Mark 4
1 And again he began to teach by the shore of the lake; and there was gathered to him a very great multitude, so that he went into a boat, and sat down in it upon the lake; and all the multitude was by the lake on the land.
Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön.
2 And he taught them many things in parables, and said to them in his teaching,
Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning:
3 Hearken: Behold, a sower went forth to sow.
"Hören! En såningsman gick ut för att så.
4 And it came to pass, as he sowed some seeds fell by the way-side; and the birds came and devoured them.
Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det.
5 And others fell on rocky ground, where they had not much earth; and they sprung up immediately, because they had no depth of earth.
Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord;
6 But when the sun was up, they were scorched; and because they had no root, they withered away.
men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort.
7 And others fell among thorns; and the thorns grew up, and choked them, and they yielded no fruit.
Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt.
8 And others fell on good ground, and shooting up and growing yielded fruit; and bore as much as thirty, and sixty, and a hundred fold.
Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
9 And he said, He that hath ears to hear, let him hear.
Och han tillade: "Den som har öron till att höra, han höre."
10 And when he was in private, they who were about him, with the twelve, asked him about the parables.
När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna.
11 And he said to them, To you hath been given the mystery of the kingdom of God; but to them, who are without, all things are done in parables; t
Då sade han till dem: "Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser,
12 hat seeing they may see, and not perceive, and hearing they may hear, and not understand; lest they should turn, and be forgiven.
för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'."
13 And he saith to them, Know ye not this parable? and how will ye know all the parables?
Sedan sade han till dem: "Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? --
14 The sower soweth the word.
Vad såningsmannen sår är ordet.
15 And these are they by the wayside, those where the word is sown, and when they have heard, Satan cometh immediately, and taketh away the word that was sown in them.
Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem.
16 And these in like manner are they that are sown on the rocky places, those, who, when they have heard the word, immediately receive it with joy,
Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje,
17 and have no root in themselves, but endure only for a time; then, when affliction or persecution ariseth on account of the word, they immediately fall away.
men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall.
18 And others are they that are sown among the thorns; these are they who hear the word,
Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet,
19 but the cares of the world, and the deceitfulness of riches, and the lusts of other things entering in, choke the word, and it becometh unfruitful. (aiōn g165)
men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. (aiōn g165)
20 And these are they who are sown on the good ground; such as hear the word, and receive it; and bear fruit, thirty, sixty, and a hundred fold.
Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt."
21 And he said to them, Is a lamp brought to be put under the bushel, or under the bed, and not to be set on the lamp-stand?
Och han sade till dem: "Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken.
22 For there is nothing secret, unless to be made known; nor was any thing hidden, but that it should come to light.
Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen.
23 If any one hath ears to hear, let him hear.
Om någon har öron till att höra, så höre han."
24 And he said to them, Take heed what ye hear. With what measure ye mete, it will be measured to you, and more will be added to you.
Och han sade till dem: "Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat.
25 For he that hath, to him will be given; and he that hath not, from him will be taken away even what he hath.
Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har."
26 And he said, Thus is the kingdom of God, as when a man has cast seed upon the ground,
Och han sade: "Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden;
27 and sleeps and rises night and day, and the seed springs and grows up, he knows not how.
och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru.
28 For the earth brings forth fruit of itself, first the blade, then the ear, then the full grain in the ear.
Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet.
29 But when the fruit puts itself forth, immediately he sends out the sickle, because the harvest is come.
När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne."
30 And he said, To what shall we liken the kingdom of God? or under what comparison shall we set it forth?
Och han sade: "Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det?
31 It is like a grain of mustard, which, when it is sown in the earth, is less than all the seeds that are in the earth;
Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden;
32 and when it is sown, it grows up, and becomes greater than all the herbs, and puts forth great branches, so that the birds of the air can lodge under its shade.
men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga."
33 And with many such parables he spoke the word to them, as they were able to hear.
I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det;
34 But without a parable he did not speak to them; but in private he explained all things to his own disciples.
och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena.
35 And on the same day, when the evening was come, he saith to them, Let us pass over to the other side.
Samma dag, om aftonen, sade han till dem: "Låt oss fara över till andra stranden."
36 And leaving the multitude, they take him with them, as he was, in the boat; and there were also other boats with him.
Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom.
37 And there arose a great storm of wind, and the waves heat into the boat, so that it was already filling.
Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas.
38 And he was in the stern, asleep on the pillow; and they awake him, and say to him, Teacher, carest thou not that we are perishing?
Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: "Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?"
39 And he arose, and rebuked the wind, and said to the waves, Peace! be still! And the wind ceased, and there was a great calm.
När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: "Tig, var stilla." Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.
40 And he said to them, Why are ye so fearful? How is it that ye have not faith?
Därefter sade han till dem: "Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?"
41 And they feared exceedingly, and said one to another, Who then is this, that even the wind and the waves obey him?
Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: "Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?"
