Isaiah 56
1 Thus saith Jehovah: Keep ye justice, and practise righteousness; For the coming of my salvation is near, And my deliverance is soon to be revealed.
Så säger Herren: Håller rätt, och görer rättfärdighet; ty min salighet är när, att hon kommer, och min rättfärdighet, att hon uppenbar varder.
2 Happy the man that doeth this, And the son of man that holdeth it fast; That keepeth the sabbath, and profaneth it not, And restraineth his hand from doing evil.
Väl är de mennisko, som detta gör, och menniskos barne, som det fast håller; så att hon håller Sabbathen, och icke ohelgar honom, och håller sina hand, att hon intet argt gör.
3 And let not the stranger that joineth himself to Jehovah say, Jehovah hath wholly separated me from his people. And let not the eunuch say, Behold, I am a dry tree!
Och den främmande, som sig till Herran gifvit hafver, skall icke säga: Herren varder mig afskiljandes ifrå sitt folk; och den snöpte skall icke säga: Si jag är ett torrt trä.
4 For thus saith Jehovah concerning the eunuchs: They that keep my sabbaths, And take pleasure in doing my will, And hold fast my covenant,
Ty så säger Herren till de snöpta, som hålla mina Sabbather, och utvälja det mig behagar, och fatta mitt förbund fast:
5 To them will I give in my house, and within my walls, a portion and a name, Better than of sons and daughters; An everlasting name will I give them, That shall never fade away.
Dem skall jag gifva ett rum i mitt hus, och i mina murar, och ett bättre namn än sönom och döttrom; ett evigt namn skall jag gifva dem, det icke förgås skall.
6 The strangers, also, that join themselves to Jehovah, to serve him, To love the name of Jehovah, and to be his servants. Every one that keepeth the sabbath, and profaneth it not, And holdeth fast my covenant,
Och de främmandes barn, som sig till Herran gifvit hafva, att de skola honom tjena och älska Herrans Namn, på det de skola vara hans tjenare, hvar och en som Sabbathen håller, så att han icke ohelgar honom, och håller mitt förbund fast;
7 Them will I bring to my holy mountain, And I will make them rejoice in my house of prayer; Their burnt-offerings and sacrifices shall be accepted on mine altar; For my house shall be called a house of prayer for all nations.
De samma skall jag hafva till mitt helga berg, och skall glädja dem uti mitt bönehus; och deras offer och bränneoffer skola vara mig tacknämliga på mitt altare; ty mitt hus kallas ett bönehus allom folkom.
8 Thus saith the Lord Jehovah, That gathereth the outcasts of Israel; Yet will I gather others to him, Besides those that are already gathered.
Herren Herren, som de fördrefna af Israel församlar, säger: Jag vill ännu mer församla till den hopen, som församlad är.
9 Come, all ye beasts of the field, Yea, all ye beasts of the forest, to devour!
All djur på markene kommer och äter; ja, all djur i skogenom.
10 His watchmen are all blind; they know nothing; They are all dumb dogs, that cannot bark, Dreaming, lying down, loving to slumber;
Alle deras vaktare äro blinde, de veta allesamman intet; tyste hundar äro de, och kunna intet straffa; äro late, ligga och sofva gerna.
11 Yet are they greedy dogs that cannot be satisfied; The shepherds themselves will not attend; They all turn aside to their own way, Every one of them to their own gain.
Men de äro starke hundar till kroppen, så att de aldrig kunna mätte varda. Si, herdarna veta intet förstånd; hvar och en ser uppå sin väg; hvar och en girigas för sig i sitt stånd:
12 “Come on, let me bring wine, And let us fill ourselves with strong drink, And to-morrow shall be as to-day, And even much more abundant.”
Kommer, låter oss hemta vin, och dricka oss druckna, och vara så i morgon som i dag, och ändå mycket mer.
