Proverbs 7
1 My son, keep my words. Lay up my commandments within you.
Min son, behåll min ord, och göm min bud när dig.
2 Keep my commandments and live. Guard my teaching as the apple of your eye.
Behåll min bud, så får du lefva, och min lag såsom din ögnasten.
3 Bind them on your fingers. Write them on the tablet of your heart.
Bind dem på din finger, skrif dem pådins hjertas taflo.
4 Tell wisdom, "You are my sister." Call understanding your relative,
Säg till vishetena: Du äst min syster, och kalla klokhetena dina fränko;
5 that they may keep you from the strange woman, from the foreigner who flatters with her words.
Att du bevarad varder för en främmande qvinno, för ens annars, som slät ord gifver.
6 For at the window of my house, I looked out through my lattice.
Ty i fenstret på mitt hus såg jag ut genom gallret;
7 I saw among the simple ones. I discerned among the youths a young man void of understanding,
Och såg ibland de fåkunniga, och vardt varse ibland barn en galen yngling.
8 passing through the street near her corner, he went the way to her house,
Den gick på gatone utmed ett hörn, och trädde in uppå vägen åt hennes hus;
9 in the twilight, in the evening of the day, in the middle of the night and in the darkness.
I skymningene, om aftonen af dagenom, då det natt vardt, och mörkt var;
10 Look, there a woman met him with the attire of a prostitute, and with crafty intent.
Och si, der mötte honom en qvinna, i skökoklädnad, listig;
11 She is loud and defiant. Her feet do not stay in her house.
Vildsinnad och ostyrig, så att hennes fötter icke kunde blifva i sitt hus;
12 Now she is in the streets, now in the squares, and lurking at every corner.
Nu är hon ute, nu på gatone, och vaktar vid all hörn.
13 So she caught him, and kissed him. With an impudent face she said to him:
Hon tog honom fatt, och kysste honom utan skam, och sade till honom:
14 "Sacrifices of peace offerings are with me. This day I have paid my vows.
Jag hafver i dag betalat tackoffer för mig, och mitt löfte.
15 Therefore I came out to meet you, to diligently seek your face, and I have found you.
Derföre är jag utgången till att möta dig, till att söka ditt ansigte bittida, och hafver funnit dig.
16 I have spread my couch with carpets of tapestry, with striped cloths of the yarn of Egypt.
Jag hafver skönliga tillpyntat min säng, med brokot täcken utur Egypten;
17 I have perfumed my bed with myrrh, aloes, and cinnamon.
Jag hafver bestänkt min sängekammar med myrrham, aloes och kanel.
18 Come, let's take our fill of loving until the morning. Let's solace ourselves with loving.
Kom, låt oss bola allt intill morgonen, och låt oss älskog sköta.
19 For my husband isn't at home. He has gone on a long journey.
Ty mannen är icke hemma; han är bortfaren långväga.
20 He has taken a bag of money with him. He will come home at the full moon."
Han hafver tagit penningasäcken med sig; han skall först hemkomma till högtidsdagen.
21 With persuasive words, she led him astray. With the flattering of her lips, she seduced him.
Hon talade för honom med mång ord, och fick honom in med sin släta mun.
22 He followed her immediately, as an ox goes to the slaughter, as a stag leaping into a trap,
Han går straxt in med henne, såsom en oxe till att slagtas ledd varder, och såsom till en fjetter, der man de dårar med näpser;
23 till an arrow strikes through his liver, as a bird hurries to the snare, and doesn't know that it will cost his life.
Tilldess hon med enom pil skjuter honom igenom lefrena, och såsom en fogel skyndar sig till snarona, och vet icke att det gäller honom om lifvet.
24 Now therefore, son, listen to me. Pay attention to the words of my mouth.
Så hörer mig nu, min barn, och märker uppå mins muns tal.
25 Do not let your heart turn to her ways. Do not go astray in her paths,
Låt ditt hjerta icke vika in uppå hennes väg, och låt icke förföra dig in uppå hennes stigar.
26 for she has thrown down many wounded. Yes, all her slain are a mighty army.
Ty hon hafver många sargat och fällt, och allehanda mägtige äro dräpne af henne.
