Proverbs 5
1 My son, pay attention to my wisdom. Turn your ear to my understanding:
Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro;
2 that you may maintain discretion, that your lips may preserve knowledge.
Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet.
3 For the lips of an adulteress drip honey. Her mouth is smoother than oil,
Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja;
4 But in the end she is as bitter as wormwood, and as sharp as a two-edged sword.
Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd.
Hennes fötter löpa neder till döden; hennes råd gånger få helvetet. (Sheol h7585)
6 She gives no thought to the way of life. Her ways are crooked, and she doesn't know it.
Hon går icke rätt fram på lifsens väg; ostadig äro hennes steg, så att hon icke vet hvart hon går.
7 Now therefore, son, listen to me. Do not depart from the words of my mouth.
Så hörer mig nu, min barn, och viker icke ifrå mins muns tal.
8 Remove your way far from her. Do not come near the door of her house,
Låt dina vägar vara fjerran ifrå henne, och nalkas intet intill hennes husdörr;
9 lest you give your honor to others, and your years to the merciless;
Att du icke skall gifva dina äro dem främmandom, och din år dem grymma;
10 lest strangers feast on your wealth, and your labors enrich another man's house.
Att främmande icke skola mätta sig af dine förmågo, och ditt arbete icke vara uti ens annars hus;
11 You will groan at your latter end, when your flesh and your body are consumed,
Och du måtte framdeles sucka, när du ditt lif och gods förtärt hafver;
12 and say, "How I have hated instruction, and my heart despised reproof;
Och säga: Ack! huru hafver jag hatat tuktan, och mitt hjerta straff försmått;
13 neither have I obeyed the voice of my teachers, nor turned my ear to those who instructed me.
Och hafver icke lydt mina lärares röst, och icke böjt min öron till dem som mig lärde?
14 I have come to the brink of utter ruin, in the midst of the gathered assembly."
Jag är fulltnär i all olycko kommen, att jag den meniga hopen och sällskapet följt hafver.
15 Drink water out of your own cistern, running water out of your own well.
Drick vatten utaf dina gropar, och hvad af dinom brunn utflyter.
16 Should your springs overflow in the streets, streams of water in the public squares?
Låt dina källor utflyta, och vattubäckerna uppå gatorna;
17 Let them be for yourself alone, not for strangers with you.
Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
18 Let your spring be blessed. Rejoice in the wife of your youth.
Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru.
19 A loving doe and a graceful deer—let her breasts satisfy you at all times. Be captivated always with her love.
Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
20 For why should you, my son, be captivated with an adulteress? Why embrace the bosom of another?
Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars?
21 For the ways of man are before the eyes of YHWH. He examines all his paths.
Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar.
22 The evil deeds of the wicked ensnare him. The cords of his sin hold him firmly.
Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda.
23 He will die for lack of instruction. In the greatness of his folly, he will go astray.
Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.
