1 Chronicles 17
1 It happened, when David lived in his house, that David said to Nathan the prophet, "Look, I dwell in a house of cedar, but the ark of the covenant of YHWH is under curtains."
Det begaf sig, då David bodde i sitt hus, sade han till Propheten Nathan: Si, jag bor uti cedrehus; och Herrans förbunds ark under tapeter.
2 Nathan said to David, "Do all that is in your heart; for God is with you."
Nathan sade till David: Allt det i ditt hjerta är, det gör; ty Gud är med dig.
3 It happened the same night, that the word of God came to Nathan, saying,
Men i samma natt ene kom Guds ord till Nathan, och sade:
4 "Go and tell David my servant, 'Thus says YHWH, "You shall not build me a house to dwell in;
Gack och säg minom tjenare David: Detta säger Herren: Du skall icke bygga mig ett hus till boning.
5 for I have not lived in a house since the day that I brought up Israel to this day, but have gone about from tent to tent, and from tabernacle to tabernacle.
Förty jag hafver icke bott uti något hus, ifrå den dag, då jag Israels barn utförde, allt intill denna dagen; utan jag hafver varit der tabernaklet varit hafver, och boningen.
6 In all places in which I have walked with all Israel, did I speak a word with any of the judges of Israel, whom I commanded to be shepherd of my people, saying, 'Why have you not built me a house of cedar?'"'
Ehvar jag vandrade i hela Israel, hafver jag ock någor tid talat till någon domare i Israel, den jag budit hafver, att föda mitt folk, och sagt: Hvi byggen I icke mig ett cedrehus?
7 "Now therefore, you shall tell my servant David, 'Thus says YHWH of hosts, "I took you from the sheep pen, from following the sheep, that you should be prince over my people Israel.
Så säg nu alltså till min tjenare David: Detta säger Herren Zebaoth: Jag hafver tagit dig utaf markene, der du följde fåren, att du skulle vara en Förste öfver mitt folk Israel;
8 I have been with you wherever you have gone, and have cut off all your enemies from before you. I will make you a name, like the name of the great ones who are in the earth.
Och hafver varit med dig, ehvart du for, och hafver utrotat dina fiendar för dig; och hafver gjort dig ett namn, såsom de store på jordene namn hafva.
9 I will appoint a place for my people Israel, and will plant them, that they may dwell in their own place, and be moved no more; neither shall the children of wickedness waste them any more, as at the first,
Men jag skall sätta mino folke Israel ett rum, och skall plantera det, så att det skall der bo, och icke mer rördt varda; och arghetens barn skola icke mer qvälja det, såsom tillförene,
10 and from the time that I commanded judges to be over my people Israel; and I will subdue all your enemies. Moreover I tell you that YHWH will build you a house.
Och på den tiden, då jag böd domarena öfver mitt folk Israel. Och jag skall undertrycka alla dina fiendar; och förkunnar dig, att Herren vill bygga dig ett hus.
11 And it will come about when your days are fulfilled, when you must go to be with your fathers, that I will raise up your descendant after you, who shall be of your sons; and I will establish his kingdom.
När nu dine dagar ute äro, att du går till dina fäder, så skall jag uppväcka dina säd efter dig, den en af dina söner vara skall, honom vill jag bereda ett rike.
12 He will build me a house, and I will establish his throne forever.
Han skall bygga mig ett hus, och jag vill stadfästa hans stol till evig tid.
13 I will be his father, and he shall be my son. I will not take my loving kindness away from him, as I took it from him that was before you;
Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och jag skall icke vända mina barmhertighet ifrå honom, såsom jag vände henne ifrå honom, som för dig var;
14 but I will settle him in my house and in my kingdom forever. His throne shall be established forever."'"
Utan jag skall sätta honom i mitt hus, och uti mitt rike evinnerliga, så att hans stol skall blifva beständig i evig tid.
15 According to all these words, and according to all this vision, so Nathan spoke to David.
Och då Nathan efter all desso ord och syn talat hade med David,
16 Then king David went in and sat before YHWH and said, "Who am I, YHWH God, and what is my house, that you have brought me thus far?
Kom Konung David, och blef inför Herranom, och sade: Ho är jag, Herre Gud? Och hvad är mitt hus, att du hafver låtit mig komma härtill?
17 This was a small thing in your eyes, God, but you have spoken of your servant's house for a great while to come, and you have let me look upon the generation of humankind to come, YHWH God.
Och dig hafver ändå icke tyckt det nog vara, Gud; utan du hafver ock öfver dins tjenares hus ännu talat om tillkommande ting i framtiden, och hafver sett till mig, Herre Gud, ofvanefter, såsom en menniska den andra.
18 What can David say yet more to you concerning the honor which is done to your servant? For you know your servant, YHWH.
Hvad skall David mer säga till dig, att du skulle ära din tjenare? Du känner din tjenare.
19 For your servant's sake, and according to your own heart, you have worked all this greatness, to make known to your servant all these great things.
Herre, för din tjenares skull, efter ditt hjerta hafver du all sådana stor ting gjort, att du skulle all storhet kunnoga göra.
20 YHWH, there is none like you, neither is there any God besides you, according to all that we have heard with our ears.
Herre, ingen är din like, och ingen Gud är utan du, af hvilkom vi med vår öron hört hafve.
21 And who is like your people Israel, the one nation on earth whom God went out to redeem to be a people for himself, to make a name for yourself by great and awesome deeds, by driving out from before your people, whom you redeemed out of Egypt, a nation and its gods?
Och hvar är något folk på jordene, såsom ditt folk Israel, dit en Gud gången är, till att förlossa sig ett folk, och göra sig sjelfvom ett Namn af stor och förskräckelig ting, till att utdrifva Hedningar för dino folke, som du utur Egypten förlossat hafver?
22 And you made your people Israel for yourself to be your people forever; and you, YHWH, became their God.
Och hafver gjort ditt folk Israel dig till folk evinnerliga, och du, Herre, äst deras Gud vorden.
23 Now, YHWH, let the word that you have spoken concerning your servant, and concerning his house, be established forever, and do as you have spoken.
Nu, Herre, det ord, som du talat hafver öfver din tjenare, och öfver hans hus, varde sant i evig tid, och gör såsom du sagt hafver.
24 Let your name be established and magnified forever, saying, 'YHWH of hosts is the God of Israel,' and the house of David your servant is established before you.
Och ditt Namn varde sant och stort i evig tid, att man säga må: Herren Zebaoth Israels Gud är Gud i Israel; och dins tjenares Davids hus vare beständigt för dig.
25 For you have revealed to your servant that you will build him a house. Therefore your servant has found courage to pray before you.
Ty du, min Gud, hafver öppnat din tjenares öra, att du vill bygga honom ett hus; derföre hafver din tjenare funnit, att han inför dig beder.
26 Now, YHWH, you are God, and have promised this good thing to your servant.
Nu, Herre, du äst Gud, och du hafver sådana god ting sagt till din tjenare.
27 Now it has pleased you to bless the house of your servant, that it may continue forever before you; for you, YHWH, have blessed, and it is blessed forever."
Tag nu till att välsigna dins tjenares hus, att det blifver evinnerliga för dig; ty hvad du, Herre, välsignar, det är välsignadt evinnerliga.
