< Numbers 23 >
1 Balaam said to Balak, "Build me here seven altars, and prepare me here seven bulls and seven rams."
Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få hit sju stutar och sju vädrar.
2 Balak did as Balaam had spoken; and Balak and Balaam offered on every altar a bull and a ram.
Balak gjorde som Bileam honom sade. Och både Balak och Bileam offrade, ju på hvart altare en stut och en vädur.
3 Balaam said to Balak, "Station yourself by your burnt offering, and I will go. Perhaps God will come to meet me, and whatever he shows me I will tell you." And Balak went off and stationed himself by his offering, and Balaam called to God and went off to a barren height.
Och Bileam sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; och jag vill gå bort; om tilläfventyrs Herren kan komma emot mig, och undervisa mig hvad jag skall säga dig. Och gick åstad hasteliga.
4 And God met Balaam, and he said to him, "I have prepared the seven altars, and I have offered up a bull and a ram on every altar."
Och Gud kom emot Bileam. Men han sade till honom: Sju altare hafver jag tillredt, och ju på hvart altaret en stut och en vädur offrat.
5 And God put a word in Balaam's mouth, and said, "Return to Balak, and thus you shall speak."
Och Herren gaf Bileam ordet i munnen, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.
6 He returned to him, and look, he was standing by his burnt offering, he, and all the princes of Moab.
Och då han kom igen till honom, si då stod han när sitt bränneoffer, med alla de Moabiters Förstar.
7 He took up his parable, and said, "From Aram has Balak brought me, the king of Moab from the mountains of the East. 'Come, curse Jacob for me. Come, defy Israel.'
Då hof han sitt tal upp, och sade: Utaf Syrien hafver Balak, de Moabiters Konung, låtit hemta mig, ifrå bergen österut: Kom och förbanna mig Jacob; kom, tala ondt emot Israel.
8 How shall I curse whom the LORD has not cursed? How shall I defy whom God has not defied?
Huru skall jag förbanna den Gud icke förbannar? Huru skall jag tala ondt emot den Herren intet ondt emot talar?
9 For from the top of the rocks I see him. From the hills I see him. Look, it is a people that dwells alone, and not counting itself among the nations.
Ty af bergshöjden ser jag honom väl, och af högarna skådar jag honom. Si, det folket varder allena boendes, och icke skall räknadt varda ibland Hedningar.
10 Who can count the dust of Jacob, and who has numbered the fourth part of Israel? Let me die the death of the righteous. Let my last end be like his."
Ho kan räkna Jacobs stoft, och talet på fjerdedelen af Israel? Min själ dö med de rättfärdigas död, och min ände varde såsom dessas ände.
11 Balak said to Balaam, "What have you done to me? I took you to curse my enemies, and look, you have blessed them altogether."
Då sade Balak till Bileam: Hvad gör du mig? Jag hafver låtit hemta dig till att förbanna mina fiendar, och si, du välsignar dem.
12 He answered and said, "Must I not be careful to speak that which God puts in my mouth?"
Han svarade, och sade: Skulle jag icke det hålla och tala, som Herren gifver mig i munnen?
13 Balak said to him, "Please come with me to another place, where you may see them; you shall see but the utmost part of them, and shall not see them all; and curse them for me from there."
Balak sade till honom: Kom då med mig på en annan plats, dädan du hans ända ser, och dock icke allansamman ser; och förbanna mig honom der.
14 He took him into the field of Zophim, to the top of Pisgah, and built seven altars, and offered up a bull and a ram on every altar.
Och tog han honom på en fri plan, uppå kullen af berget Pisga, och byggde sju altare, och offrade ju på hvart altaret en stut och en vädur;
15 He said to Balak, "Station yourself here by your burnt offering, while I meet over there."
Och sade till Balak: Gack till ditt bränneoffer; jag vill vänta derborta.
16 And God met Balaam and put a word in his mouth, and said, "Return to Balak, and say this."
Och Herren kom emot Bileam, och gaf honom ordet i hans mun, och sade: Gack till Balak igen, och säg alltså.
17 He came to him, and look, he was standing by his burnt offering, and the princes of Moab with him. Balak said to him, "What has the LORD spoken?"
Och då han kom igen till honom, si, då stod han när sitt bränneoffer, med de Moabiters Förstar. Och Balak sade till honom: Hvad hafver Herren sagt?
18 He took up his parable, and said, "Rise up, Balak, and hear. Listen to me, you son of Zippor.
Och han hof upp sitt tal, och sade: Statt upp, Balak, och hör; fatta i öronen hvad jag säger, du Zipors son:
19 God is not a man, that he should lie, nor the son of man, that he should repent. Has he said, and will he not do it? Or has he spoken, and will he not make it good?
Gud är icke en menniska, att han kan ljuga; eller menniskobarn, att honom något kan ångra. Skulle han säga något, och icke görat? Skulle han något tala, och icke hållat?
20 Look, I have received a command to bless. He has blessed, and I can't reverse it.
Si, till att välsigna är jag hit hafd; jag välsignar, och kan icke omvändat.
21 He has not seen iniquity in Jacob. Neither has he seen perverseness in Israel. The LORD his God is with him. The shout of a king is among them.
Man ser ingen mödo i Jacob, och intet arbete i Israel; Herren hans Gud är när honom, och Konungens trummetning ibland honom.
22 God brings them out of Egypt. He has as it were the strength of the wild ox.
Gud hafver fört honom utur Egypten; hans frimodighet är såsom ens enhörnings.
23 Surely there is no enchantment with Jacob; neither is there any divination with Israel. Now it shall be said of Jacob and of Israel, what has God done.
Ty ingen trollkarl är i Jacob, och ingen spåman i Israel. I sin tid varder man sägandes om Jacob och om Israel, hvilka under Gud gör.
24 Look, the people rises up as a lioness, as a lion he lifts himself up. He shall not lie down until he eat of the prey, and drinks the blood of the slain."
Si, det folket varder uppståndandes såsom ett ungt lejon, och varder sig uppresandes såsom ett lejon; det skall icke lägga sig, tilldess det äter rof, och dricker deras blod, som slagne äro.
25 Balak said to Balaam, "Neither curse them at all, nor bless them at all."
Då sade Balak till Bileam: Du skall hvarken förbanna dem, eller välsigna dem.
26 But Balaam answered Balak, "Did I not tell you, saying, 'All that God speaks, that I must do?'"
Bileam svarade, och sade till Balak: Hafver jag icke sagt dig, att allt det Herren talandes vorde, det måste jag göra?
27 Balak said to Balaam, "Come now, I will take you to another place; perhaps it will please God that you may curse them for me from there."
Balak sade till honom: Kom, jag vill hafva dig på en annan plats; om tilläfventyrs Gudi må täckas, att du förbannar dem der.
28 Balak took Balaam to the top of Peor, that looks down on the desert.
Och han tog honom upp på kullen af det berget Peor, hvilket vet åt öknena.
29 Balaam said to Balak, "Build me here seven altars, and prepare me here seven bulls and seven rams."
Och Bileam sade till Balak: Bygg mig här sju altare, och låt mig få sju stutar och sju vädrar.
30 Balak did as Balaam had said, and offered up a bull and a ram on every altar.
Balak gjorde såsom Bileam sade, och offrade ju uppå hvart altaret en stut och en vädur.