Mark 4
1 And again he began to teach by the seaside. And a large crowd was gathered to him, so that he entered into a boat in the sea, and sat down. And the whole crowd was on the land by the sea.
Och han begynte åter lära vid hafvet; och till honom församlades mycket folk, så att han måste stiga uti ett skepp, och satt der på hafvet; och allt folket blef på landet vid hafvet.
2 And then he taught them many things in parables, and told them in his teaching,
Och han lärde dem mycket genom liknelser; och sade till dem uti sin predikan:
3 "Listen. Look, the sower who went out to sow.
Hörer till: Si, en sädesman gick ut till att så.
4 And it happened, as he sowed, some seed fell by the road, and the birds came and devoured it.
Och hände sig, vid han sådde, föll somt vid vägen; och foglarna under himmelen kommo, och åto det upp.
5 And others fell on the rocky ground, where it had little soil, and immediately it sprang up, because it had no depth of soil.
Men somt föll på stenören, der icke mycken jord var; och det gick straxt upp, ty der var icke djup jord.
6 And when the sun came up, it was scorched; and because it had no root, it withered away.
Men då solen gick upp, förvissnade det; och efter det var icke väl berotadt, förtorkades det.
7 And others fell among the thorns, and the thorns grew up, and choked it, and it yielded no fruit.
Och somt föll i törne; och törnen växte upp, och förqvafde det; och det bar ingen frukt.
8 And others fell into the good ground, and yielded fruit, growing up and increasing; and brought forth thirty times, and sixty times, and one hundred times."
Och somt föll i goda jord, och det bar frukt, som uppgick, och växte; ett bar tretiofaldt, och ett sextiofaldt, och ett hundradefaldt.
9 And he said, "Whoever has ears to hear, let him hear."
Och han sade till dem: Den der öron hafver till att höra, han höre.
10 And when he was alone, those who were around him with the twelve asked him about the parables.
Då han nu allena var, sporde de, som med honom voro med de tolf, honom till om den liknelsen.
11 And he said to them, "To you has been given the mystery of the Kingdom of God, but to those who are outside, all things are done in parables,
Och han sade till dem: Eder är gifvet att veta Guds rikes hemlighet; men dem der utantill äro sker all ting genom liknelser;
12 that 'seeing they may see, and not perceive; and hearing they may hear, and not understand; lest perhaps they should turn and be forgiven.'"
På det de skola med seende ögon se, och dock icke förnimmat; och med hörande öron höra, och dock icke förståt; på det de sig icke ens skola omvända, och synderna dem förlåtna varda.
13 And he said to them, "Do you not understand this parable? And how will you understand all of the parables?
Och han sade till dem: Förstån I icke denna liknelsen? Huru viljen I då förstå alla liknelser?
14 The farmer sows the word.
Sädesmannen sår ordet.
15 And these are the ones by the road where the word is sown; and when they have heard, immediately Satan comes, and takes away the word which has been sown in them.
Men desse äro de som vid vägen äro, der ordet sådt varder; och de hafva det hört, straxt kommer Satan, och tager bort ordet, som sådt var i deras hjertan.
16 And these in a similar way are those who are sown on the rocky places, who, when they have heard the word, immediately receive it with joy.
Alltså äro ock de som på stenören sådde äro; då de hafva hört ordet, anamma de det straxt med fröjd;
17 And they have no root in themselves, but are short-lived. Then, when oppression or persecution arises because of the word, immediately they stumble.
Och de hafva inga rötter i sig, utan stå till en tid; då någor bedröfvelse kommer uppå, eller förföljelse, för ordets skull, straxt förargas de.
18 And others are those who are sown among the thorns; these are the ones who have heard the word,
Och desse äro de som i törne sådde äro; de der höra ordet;
19 and the cares of the age, and the deceitfulness of riches, and the lusts of other things entering in choke the word, and it becomes unfruitful. (aiōn g165)
Och denna verldenes omsorger, och de bedrägelige rikedomar, och mycken annor begärelse, gå derin, och förqväfva ordet, och det varder ofruktsamt. (aiōn g165)
20 And those which were sown on the good ground are those who hear the word, and accept it, and bear fruit, some thirty times, some sixty times, and some one hundred times."
Och desse äro de som uti goda jord sådde äro; de der ordet höra, och anammat, och bära frukt, somt tretiofaldt, och somt sextiofaldt, och somt hundradefaldt.
21 And he said to them, "Is the lamp brought to be put under a basket or under a bed? Is it not put on a stand?
Och han sade till dem: Icke varder ett ljus upptändt fördenskull, att man skall sätta det under ena skäppo, eller under bordet? Sker det icke fördenskull, att det skall uppsättas på ljusastakan?
22 For there is nothing hidden, except that it should be made known; neither was anything made secret, but that it should come to light.
Ty intet är fördoldt, som icke uppenbaras skall; ej heller hemligit, som icke skall uppkomma.
23 If anyone has ears to hear, let him hear."
Den der öron hafver till att höra, han höre.
24 And he said to them, "Consider carefully what you hear. With whatever measure you measure, it will be measured to you, and more will be given to you.
Och han sade till dem: Ser till, hvad I hören: Med hvad mått I mälen, der skola andra mäla eder med; och eder varder ändå tillgifvet, I som hören detta.
25 For whoever has, more will be given, and he who does not have, even that which he has will be taken away from him."
Ty den der hafver, honom varder gifvet; och den der icke hafver, af honom skall ock taget varda det han hafver.
26 And he said, "The Kingdom of God is like someone who scatters seed on the earth,
Och han sade: Så är Guds rike, som en man kastar ena säd i jordena;
27 and he sleeps and rises night and day, and the seed springs up and grows; he doesn't know how.
Och sofver, och står upp, natt och dag; och säden går upp, och växer, så att han der intet af vet.
28 The earth bears fruit, first the blade, then the ear, then the full grain in the ear.
Ty jorden bär utaf sig sjelf, först brodd, sedan ax, sedan fullbordadt hvete i axena.
29 But when the fruit is ripe, immediately he puts forth the sickle, because the harvest has come."
När nu frukten mogen är, straxt brukar han lian; ty skördetiden är för handen.
30 And he said, "To what will we liken the Kingdom of God? Or with what parable will we use for it?
Och han sade: Vid hvem skole vi likna Guds rike? Och med hvad liknelse skole vi beteckna det?
31 It's like a mustard seed, which, when it is sown upon the soil, though it is less than all the seeds that are upon the soil,
Det är såsom ett senapskorn, hvilket, då det sådt varder i jordena, är det mindre än all annor frö på jordene;
32 And when it is sown, grows up, and becomes greater than all the garden plants, and puts out large branches, so that the birds of the sky can lodge under its shadow."
Och då det sådt är, går det upp, och varder större än all annor krydder, och får stora grenar, så att foglarna under himmelen måga bo under dess skugga.
33 And with many such parables he spoke the word to them, as they were able to hear it.
Och med mång sådana liknelser sade han dem ordet, efter som de förmådde hörat;
34 And he did not speak to them without a parable; but privately to his own disciples he explained everything.
Och utan liknelse talade han intet till dem; men Lärjungomen uttydde han all ting afsides.
35 And on that day, when evening had come, he said to them, "Let us go over to the other side."
Och den samma dagen, då aftonen vardt, sade han till dem: Låt oss fara utöfver, på den andra stranden.
36 And leaving the crowd, they took him with them, even as he was, in the boat. And other boats were with him.
Så läto de folket gå, och togo honom, med skeppet der han redo uti var; voro ock desslikes någor annor skepp med honom.
37 And a big wind storm arose, and the waves beat into the boat, so much that the boat was already filled.
Och der uppväxte en stor storm, och vågen slog in i skeppet, så att det förfylldes.
38 And he himself was in the stern, asleep on the cushion, and they woke him up, and told him, "Teacher, do you not care that we are dying?"
Och han sof bak i skeppet på ett hyende; då väckte de honom upp, och sade till honom: Mästar, sköter du intet derom, att vi förgås?
39 And he awoke, and rebuked the wind, and said to the sea, "Peace. Be still." And the wind ceased, and there was a great calm.
Och då han uppväckt var, näpste han vädret, och sade till hafvet: Tig, och var stilla. Och vädret saktade sig, och vardt ett stort lugn.
40 And he said to them, "Why are you so afraid? Do you still have no faith?"
Och han sade till dem: Hvarföre ären I så rädde? Huru kommer det till, att I icke hafven trona?
41 And they were greatly afraid, and said to one another, "Who then is this, that even the wind and the sea obey him?"
Och de vordo ganska förskräckte, och sade emellan sig: Ho är denne? Ty vädret och hafvet äro honom lydig.
