Psalms 109
1 [For the Chief Musician. A Psalm by David.] God of my praise, do not remain silent,
För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
2 for they have opened the mouth of the wicked and the mouth of deceit against me. They have spoken to me with a lying tongue.
Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
3 They have also surrounded me with words of hatred, and fought against me without a cause.
Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
4 In return for my love, they are my adversaries; but I am in prayer.
Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
5 They have rewarded me evil for good, and hatred for my love.
De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
6 Set a wicked man over him. Let an adversary stand at his right hand.
Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
7 When he is judged, let him come forth guilty. Let his prayer be turned into sin.
När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
8 Let his days be few. Let another take his office.
Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
9 Let his children be fatherless, and his wife a widow.
Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
10 Let his children be wandering beggars. Let them be sought from their ruins.
Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
11 Let the creditor seize all that he has. Let strangers plunder the fruit of his labor.
Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
12 Let there be none to extend kindness to him, neither let there be any to have pity on his fatherless children.
Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
13 Let his posterity be cut off. In the generation following let their name be blotted out.
Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
14 Let the iniquity of his fathers be remembered by the LORD. Do not let the sin of his mother be blotted out.
Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
15 Let them be before the LORD continually, that he may cut off the memory of them from the earth;
Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
16 because he did not remember to show kindness, but persecuted the poor and needy man, the broken in heart, to kill them.
Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
17 Yes, he loved cursing, and it came to him. He did not delight in blessing, and it was far from him.
Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
18 He clothed himself also with cursing as with his garment. It came into his inward parts like water, like oil into his bones.
Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
19 Let it be to him as the clothing with which he covers himself, for the belt that is always around him.
Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
20 This is the reward of my adversaries from the LORD, of those who speak evil against my soul.
Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
21 But deal with me, the LORD the Lord, for your name's sake, because your loving kindness is good, deliver me;
Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
22 for I am poor and needy. My heart is wounded within me.
Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
23 I fade away like an evening shadow. I am shaken off like a locust.
Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
24 My knees are weak through fasting. My body is thin and lacks fat.
Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
25 I have also become a reproach to them. When they see me, they shake their head.
Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
26 Help me, LORD, my God. Save me according to your loving kindness;
Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
27 that they may know that this is your hand; that you, LORD, have done it.
och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
28 They may curse, but you bless. When they arise, they will be shamed, but your servant shall rejoice.
Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
29 Let my adversaries be clothed with dishonor. Let them cover themselves with their own shame as with a robe.
Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
30 I will give great thanks to the LORD with my mouth. Yes, I will praise him among the multitude.
Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
31 For he will stand at the right hand of the needy, to save him from those who judge his soul.
Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
