< Lamentations 3 >

1 I am the man that has seen affliction by the rod of his wrath.
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 He has led me and caused me to walk in darkness, and not in light.
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 Surely against me he turns his hand again and again all the day.
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 My flesh and my skin he has made old; he has broken my bones.
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 He has built against me, and surrounded me with bitterness and hardship.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 He has made me to dwell in dark places, like those that have been long dead.
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 He has walled me in, so I can't escape; he has made my chains heavy.
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 Yes, when I cry, and call for help, he shuts out my prayer.
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 He has walled up my ways with cut stone; he has made my paths crooked.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 He is to me as a bear lying in wait, as a lion in hiding.
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 He has obstructed my path, and torn me in pieces; he has made me desolate.
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 He has bent his bow, and set me as a mark for the arrow.
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 He has caused the arrows of his quiver to pierce my inward parts.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 I have become a laughingstock to all peoples, and their song all the day.
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 He has filled me with bitterness, he has given me in full measure wormwood.
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 He has also broken my teeth with gravel; he has pressed me down in the dust.
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 You have removed my soul far away from peace; I have forgotten what prosperity is.
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 And I said, "My strength and my hope has perished from the LORD."
Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
19 Remember my affliction and my misery, the wormwood and the gall.
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 My soul considers them, and is depressed.
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 But this I call to my mind; therefore I have hope:
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 The LORD's faithful love does not cease; his compassion does not fail.
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 They are new every morning; great is your faithfulness.
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 "The LORD is my portion," says my soul, "therefore I will hope in him."
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 The LORD is good to those who wait for him, to the soul that seeks him.
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 It is good that a man should hope and quietly wait for the salvation of the LORD.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 It is good for a man that he bear the yoke while he is young.
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 Let him sit alone and keep silence when he is disciplining him.
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 Let him put his mouth to the dust, there may yet be hope.
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 Let him give his cheek to him who strikes him; let him be filled with insults.
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 For the LORD will not reject forever.
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 For though he may cause grief, yet he will have compassion according to the abundance of his loving kindness.
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 For he is not predisposed to bring affliction or suffering to human beings.
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 To crush under foot all the prisoners of the earth;
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 to deprive a man of justice before the face of the Most High,
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 to subvert a man in his cause, the LORD does not approve.
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 Who can speak a thing and have it come to pass, unless the LORD has commanded it?
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 Doesn't both calamity and good come out of the mouth of the Most High?
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 Why does a living man complain, a man for the punishment of his sins?
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 Let us examine and search our ways, and return to the LORD.
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 Let us lift up our heart with our hands to God in the heavens.
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 We have transgressed and have rebelled, and you have not forgiven.
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 You have covered yourself with anger and pursued us; you killed without sparing.
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 You have covered yourself with a cloud, so that no prayer can pass through.
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 You have made us rubbish and refuse in the midst of the peoples.
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 All our enemies have opened their mouth wide against us.
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 Fear and the pit have come on us, devastation and destruction.
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 Streams of tears run down from my eyes because of the destruction of the daughter of my people.
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 My tears flow and do not cease, without respite,
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 until the LORD looks down and sees from heaven.
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 My eyes bring my soul grief, because of all the daughters of my city.
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 They have chased me relentlessly like a bird, those who are my enemies without cause.
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 They have cut off my life in a pit, and have cast a stone on me.
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 Waters flowed over my head; I said, 'I am finished.'
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
55 I called on your name, LORD, out of the depths of the pit.
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 You heard my voice; do not hide your ear at my sighs, to my cry.
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 You drew near in the day that I called on you; you said, "Do not be afraid."
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
58 LORD, you have taken up the case for my soul; you have redeemed my life.
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 You have seen, LORD, the wrong done to me; judge my case.
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 You have seen all their vengeance and all their plots against me.
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 You have heard their insults, LORD, and all their plots against me.
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 The lips of those that rose up against me, and their plots against me all day long.
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 Look their sitting down, and their rising up; I am their mocking song.
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 You will render to them what they deserve, LORD, according to the work of their hands.
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 You will give them hardness of heart as your curse to them.
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 You will pursue them in anger, and destroy them from under the heavens of the LORD.
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel. Alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

< Lamentations 3 >