Genesis 21
1 Now God visited Sarah as he had said, and did to Sarah as he had spoken.
Och HERREN såg till Sara, såsom han hade lovat, och HERREN gjorde med Sara såsom han hade sagt.
2 Sarah conceived, and bore Abraham a son in his old age, at the set time of which God had spoken to him.
Sara blev havande och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tid som Gud hade sagt honom.
3 Abraham called his son who was born to him, whom Sarah bore to him, Isaac.
Och Abraham gav den son som var född åt honom, den som Sara hade fött åt honom, namnet Isak.
4 Abraham circumcised his son, Isaac, when he was eight days old, as God had commanded him.
Och Abraham omskar sin son Isak, när denne var åtta dagar gammal, såsom Gud hade bjudit honom.
5 Abraham was one hundred years old when his son, Isaac, was born to him.
Och Abraham var hundra år gammal, när hans son Isak föddes åt honom.
6 Sarah said, "God has made me laugh. Everyone who hears will laugh with me."
Och Sara sade: »Gud har berett mig ett löje; var och en som får höra detta skall le mot mig.»
7 She said, "Who would have said to Abraham, that Sarah would nurse children? For I have borne him a son in his old age."
Och hon sade: »Vem skulle hava sagt Abraham att Sara skulle giva barn di? Och nu har jag fött honom en son på hans ålderdom!»
8 The child grew, and was weaned. Abraham made a great feast on the day that Isaac was weaned.
Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
9 Sarah saw the son of Hagar the Egyptian, whom she had borne to Abraham, mocking.
Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta;
10 Therefore she said to Abraham, "Cast out this slave woman and her son. For the son of this slave woman will not be heir with my son, Isaac."
och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak.»
11 The thing was very grievous in Abraham's sight on account of his son.
Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.
12 God said to Abraham, "Do not let it be grievous in your sight because of the boy, and because of your slave woman. In all that Sarah says to you, listen to her voice. For from Isaac will your descendants be called.
Men Gud sade till Abraham: »Du må icke för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.
13 And I will also make a great nation of the son of the slave woman, because he is your offspring."
Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd.»
14 Abraham rose up early in the morning, and took food and a skin of water, and gave it to Hagar, putting it on her shoulder; and gave her the child, and sent her away. She departed, and wandered in the wilderness of Beersheba.
Bittida följande morgon tog Abraham bröd och en lägel med vatten och gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne barnet med och lät henne gå. Och hon begav sig åstad och irrade omkring i Beer-Sebas öken.
15 The water in the skin was gone, and she shoved the boy under one of the shrubs.
Men när vattnet i lägeln hade tagit slut, kastade hon barnet ifrån sig under en buske
16 She went and sat down opposite him, a good way off, about a bow shot away. For she said, "Do not let me see the death of the boy." So she sat across from him, and he wept loudly.
och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »Jag förmår icke se på, huru barnet dör.» Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut i gråt.
17 And God heard the voice of the boy, and the angel of God called to Hagar from the sky and said to her, "What troubles you, Hagar? Do not be afraid. For God has heard the voice of the boy where he is.
Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himmelen och sade till henne: »Vad fattas dig, Hagar? Frukta icke; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger.
18 Get up, lift up the boy, and hold him by your hand. For I will make him a great nation."
Gå och lyft upp gossen, och tag honom vid handen; jag skall göra honom till ett stort folk.»
19 God opened her eyes, and she saw a well of water. She went and filled the skin with water and gave the boy a drink.
Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lägel med vatten och gav gossen att dricka.
20 God was with the boy, and he grew. He lived in the wilderness, and became, as he grew up, an archer.
Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.
21 He lived in the wilderness of Paran. His mother got a wife for him from the land of Egypt.
Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom från Egyptens land.
22 It happened at that time, that Abimelech and Phicol the commander of his army spoke to Abraham, saying, "God is with you in all that you do.
Vid den tiden kom Abimelek med Pikol, sin härhövitsman, och talade med Abraham och sade: »Gud är med dig i allt vad du gör.
23 Now, therefore, swear to me here by God that you will not deal falsely with me, nor with my son, nor with my son's son. But according to the kindness that I have done to you, you shall do to me, and to the land in which you have lived as a foreigner."
Så lova mig nu här med ed vid Gud att du icke skall göra dig skyldig till något svek mot mig eller mina barn och efterkommande, utan att du skall bevisa mig och det land där du nu bor såsom främling samma godhet som jag har bevisat dig.»
24 And Abraham said, "I swear."
Abraham sade: »Det vill jag lova dig.»
25 Abraham complained to Abimelech because of a water well, which Abimelech's servants had violently taken away.
Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
26 Abimelech said, "I do not know who has done this thing. Neither did you tell me, neither did I hear of it, until today."
Men Abimelek svarade: »Jag vet icke vem som har gjort detta; själv har du ingenting sagt mig, och jag har icke hört något därom förrän i dag.»
27 Abraham took sheep and cattle, and gave them to Abimelech, and the two of them made a covenant.
Då tog Abraham får och fäkreatur och gav åt Abimelek; och de slöto förbund med varandra.
28 Abraham set seven ewe lambs of the flock by themselves.
Men Abraham ställde sju lamm av hjorden avsides.
29 Abimelech said to Abraham, "What do these seven ewe lambs which you have set by themselves mean?"
Då sade Abimelek till Abraham: »Vad betyda de sju lammen som du har ställt där avsides?»
30 He said, "You shall take these seven ewe lambs from my hand, that it may be a witness to me, that I have dug this well."
Han svarade: »Dessa sju lamm skall du taga emot av mig, för att detta må vara mig till ett vittnesbörd därom att det är jag som har grävt denna brunn.»
31 Therefore he called that place Beersheba, because they both swore there.
Därav kallades det stället Beer-Seba, eftersom de båda där gingo eden.
32 So they made a covenant at Beersheba. Abimelech rose up with Phicol, the commander of his army, and they returned into the land of the Philistines.
När de så hade slutit förbund vid Beer-Seba, stodo Abimelek och hans härhövitsman Pikol upp och vände tillbaka till filistéernas land.
33 And Abraham planted a tamarisk tree in Beersheba, and called there on the name of the LORD, the Everlasting God.
Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn.
34 Abraham lived as a foreigner in the land of the Philistines many days.
Och Abraham bodde i filistéernas land en lång tid. D. ä. sjubrunnen; i hebreiskan hava orden för »sju» och »ed» likhet med varandra.
