Ezekiel 2

1 He said to me, "Son of man, stand on your feet, and I will speak with you."

Och han sade till mig: »Du människobarn, stå upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.»

2 The Ruach entered into me when he spoke to me, and set me on my feet; and I heard him who spoke to me.

När han så talade till mig, kom en andekraft i mig och reste upp mig på mina fötter; och jag hörde på honom som talade till mig.

3 He said to me, "Son of man, I send you to the house of Israel, to a nation of rebels who have rebelled against me. They and their fathers have transgressed against me even to this very day.

Och han sade till mig: »Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, de avfälliga hedningarna som hava avfallit från mig; de och deras fäder hava begått överträdelser mot mig allt intill den dag som i dag är.

4 The children are obstinate and hardhearted. I am sending you to them, and you shall tell them, 'Thus says the LORD.'

Till barnen med hårda pannor och förstockade hjärtan sänder jag dig, och du skall säga till dem: 'Så säger Herren, HERREN'

5 They, whether they will hear, or whether they will forbear, (for they are a rebellious house), yet shall know that there has been a prophet among them.

Och evad de höra därpå eller icke -- ty de äro ett gensträvigt släkte -- så skola de dock förnimma att en profet har varit ibland dem.

6 You, son of man, do not be afraid of them, neither be afraid of their words, though briers and thorns are with you, and you do dwell among scorpions: do not be afraid of their words, nor be dismayed at their looks, though they are a rebellious house.

Och du, människobarn, frukta icke för dem, och frukta icke för deras ord, fastän du omgives av tistlar och törnen och bor ibland skorpioner. Nej, frukta icke för deras ord, och var icke förfärad för dem själva, då de nu äro ett gensträvigt släkte.

7 You shall speak my words to them, whether they will hear, or whether they will forbear; for they are most rebellious.

Utan tala mina ord till dem, evad de höra på dem eller icke, då de nu äro så gensträviga.

8 But you, son of man, hear what I tell you; do not be rebellious like that rebellious house: open your mouth, and eat that which I give you."

Men du, människobarn, hör nu vad jag talar till dig; var icke gensträvig såsom detta gensträviga släkte. Öppna din mun och ät vad jag giver dig.»

9 When I looked, look, a hand was put forth to me; and, look, a written scroll was in it.

Och jag fick se en hand uträckas mot mig, och i den såg jag en bokrulle.

10 He spread it before me: and it was written within and without; and there were written in it lamentations, and mourning, and woe.

Och denna breddes ut framför mig, och den var fullskriven innan och utan; och där voro uppskrivna klagosånger, suckan och verop.