Romans 6
1 What should we say then? Should we continue in sin, that grace may abound?
Vad skola vi då säga? Skola vi förbliva i synden, för att nåden skall bliva så mycket större?
2 Absolutely not. We who died to sin, how could we live in it any longer?
Bort det! Vi som hava dött från synden, huru skulle vi ännu kunna leva i den?
3 Or do you not know that all we who were baptized into Christ Jesus were baptized into his death?
Veten I då icke att vi alla som hava blivit döpta till Kristus Jesus, vi hava blivit döpta till hans död?
4 We were buried therefore with him through baptism to death, that just like Christ was raised from the dead through the glory of the Father, so we also might walk in newness of life.
Och vi hava så, genom detta dop till döden, blivit begravna med honom, för att, såsom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet, också vi skola vandra i ett nytt väsende, i liv.
5 For if we have become united with him in the likeness of his death, we will also be part of his resurrection;
Ty om vi hava vuxit samman med honom genom en lika död, så skola vi ock vara sammanvuxna med honom genom en lika uppståndelse.
6 knowing this, that our old self was crucified with him, that the body of sin might be done away with, so that we would no longer be in bondage to sin.
Vi veta ju detta, att vår gamla människa har blivit korsfäst med honom, för att syndakroppen skall göras om intet, så att vi icke mer tjäna synden.
7 For he who has died has been freed from sin.
Ty den som är död, han är friad ifrån synden.
8 But if we died with Christ, we believe that we will also live with him;
Hava vi nu dött med Kristus, så tro vi att vi ock skola leva med honom,
9 knowing that Christ, being raised from the dead, dies no more. Death no more has dominion over him.
eftersom vi veta att Kristus, sedan han har uppstått från de döda, icke mer dör; döden råder icke mer över honom.
10 For the death that he died, he died to sin one time; but the life that he lives, he lives to God.
Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men hans liv är ett liv för Gud.
11 In the same way, consider yourselves dead to sin, but alive to God in Christ Jesus.
Så mån ock I hålla före att I ären döda från synden och leven för Gud, i Kristus Jesus.
12 Therefore do not let sin reign in your mortal body, that you should obey it in its lusts.
Låten därför icke synden hava väldet i edra dödliga kroppar, så att I lyden deras begärelser.
13 Neither present your members to sin as instruments of unrighteousness, but present yourselves to God, as alive from the dead, and your members as instruments of righteousness to God.
Och ställen icke edra lemmar i syndens tjänst, att vara orättfärdighetsvapen, utan ställen eder själva i Guds tjänst, såsom de där från döden hava kommit till livet, och edra lemmar i Guds tjänst, att vara rättfärdighetsvapen.
14 For sin will not have dominion over you. For you are not under law, but under grace.
Ty synden skall icke råda över eder, eftersom I icke stån under lagen, utan under nåden.
15 What then? Should we sin because we are not under law, but under grace? Absolutely not.
Huru är det alltså? Skola vi synda, eftersom vi icke stå under lagen, utan under nåden? Bort det!
16 Do you not know that when you present yourselves to someone as obedient slaves, you are slaves of the one whom you obey, whether of sin, which leads to death, or of obedience, which leads to righteousness?
I veten ju, att när I ställen eder i någons tjänst för att lyda honom, så ären I tjänare under denne, som I sålunda lyden, vare sig det är under synden, vilket leder till död, eller under lydnaden, vilket leder till rättfärdighet.
17 But thanks be to God, that, whereas you were slaves of sin, you became obedient from the heart to that form of teaching to which you were entrusted.
Men Gud vare tack för att den tid är förbi, då I voren syndens tjänare, och för att I haven blivit av hjärtat lydiga, så att I följen den lära som har givits eder till mönsterbild,
18 Being made free from sin, you became slaves of righteousness.
och för att I, när I nu haven gjorts fria ifrån synden, haven blivit tjänare under rättfärdigheten --
19 I speak in human terms because of the weakness of your flesh, for as you presented your members as slaves to uncleanness and to wickedness upon wickedness, even so now present your members as slaves to righteousness for sanctification.
om jag nu får tala på människosätt, för eder köttsliga svaghets skull. Ja, likasom I förr ställden edra lemmar i orenhetens och orättfärdighetens tjänst, till orättfärdighet, så mån I nu ställa edra lemmar i rättfärdighetens tjänst, till helgelse.
20 For when you were slaves of sin, you were free in regard to righteousness.
Medan I voren syndens tjänare, voren I ju fria ifrån rättfärdighetens tjänst;
21 What fruit then did you have at that time in the things of which you are now ashamed? For the end of those things is death.
men vilken frukt skördaden I då därav? Jo, det som I nu blygens för; änden på sådant är ju döden.
22 But now, being made free from sin, and having become slaves of God, you have your fruit of sanctification, and the result of everlasting life. (aiōnios g166)
Men nu, då I haven gjorts fria ifrån synden och blivit Guds tjänare, nu skörden I frukten av detta: I varden helgade; och änden bliver att I undfån evigt liv. (aiōnios g166)
