Psalms 102
1 [A Prayer of the afflicted, when he is overwhelmed and pours out his complaint before Jehovah.] Hear my prayer, Jehovah. Let my cry come to you.
Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
2 Do not hide your face from me in the day of my distress. Turn your ear to me. Answer me quickly in the day when I call.
HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
3 For my days consume away like smoke. My bones are burned like a hearth.
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
4 My heart is blighted like grass, and withered, for I forget to eat my bread.
Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
5 By reason of the voice of my groaning, my bones stick to my skin.
Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
6 I am like a pelican of the wilderness. I have become as an owl of the waste places.
För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
7 I watch, and have become like a sparrow that is alone on the housetop.
Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
8 My enemies reproach me all day. Those who are mad at me use my name as a curse.
Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
9 For I have eaten ashes like bread, and mixed my drink with tears,
Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
10 Because of your indignation and your wrath, for you have taken me up, and thrown me away.
Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
11 My days are like a long shadow. I have withered like grass.
för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
12 But you, Jehovah, will abide forever; your renown endures to all generations.
Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
13 You will arise and have mercy on Zion; for it is time to have pity on her. Yes, the set time has come.
Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
14 For your servants take pleasure in her stones, and have pity on her dust.
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
15 So the nations will fear the name of Jehovah; all the kings of the earth your glory.
Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
16 For Jehovah has built up Zion. He has appeared in his glory.
Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
17 He has responded to the prayer of the destitute, and has not despised their prayer.
när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
18 This will be written for the generation to come, that a people yet to be created may praise JAH.
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
19 For he has looked down from the height of his sanctuary. From heaven, Jehovah looked at the earth;
Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
20 to hear the groans of the prisoner; to free those who are condemned to death;
att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
21 that men may declare the name of Jehovah in Zion, and his praise in Jerusalem;
för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
22 when the peoples are gathered together, the kingdoms, to serve Jehovah.
på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
23 He weakened my strength along the course. He shortened my days.
när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
24 I said, "My God, do not take me away in the midst of my days. Your years are throughout all generations.
Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
25 In the beginning, Jehovah, you established the foundation of the earth. The heavens are the works of your hands.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
26 They will perish, but you remain; and they will all wear out like a garment. You will change them like a cloak, and they will be changed.
I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
27 But you are the same. Your years will have no end.
de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
28 The children of your servants will continue, and their descendants will be established before you."
Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände. Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.
