Lamentations 3
1 I am the man that has seen affliction by the rod of his wrath.
Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
2 He has led me and caused me to walk in darkness, and not in light.
Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
3 Surely against me he turns his hand again and again all the day.
Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
4 My flesh and my skin he has made old; he has broken my bones.
Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
5 He has built against me, and surrounded me with bitterness and hardship.
Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
6 He has made me to dwell in dark places, like those that have been long dead.
Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
7 He has walled me in, so I can't escape; he has made my chains heavy.
Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
8 Yes, when I cry, and call for help, he shuts out my prayer.
Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
9 He has walled up my ways with cut stone; he has made my paths crooked.
Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
10 He is to me as a bear lying in wait, as a lion in hiding.
Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
11 He has obstructed my path, and torn me in pieces; he has made me desolate.
Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
12 He has bent his bow, and set me as a mark for the arrow.
Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
13 He has caused the arrows of his quiver to pierce my inward parts.
Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
14 I have become a laughingstock to all peoples, and their song all the day.
Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
15 He has filled me with bitterness, he has given me in full measure wormwood.
Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
16 He has also broken my teeth with gravel; he has pressed me down in the dust.
Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
17 You have removed my soul far away from peace; I have forgotten what prosperity is.
Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
18 And I said, "My strength and my hope has perished from Jehovah."
Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
19 Remember my affliction and my misery, the wormwood and the gall.
Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
20 My soul considers them, and is depressed.
Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
21 But this I call to my mind; therefore I have hope:
Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
22 Jehovah's faithful love does not cease; his compassion does not fail.
Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
23 They are new every morning; great is your faithfulness.
Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
24 "Jehovah is my portion," says my soul, "therefore I will hope in him."
Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
25 Jehovah is good to those who wait for him, to the soul that seeks him.
Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
26 It is good that a man should hope and quietly wait for the salvation of Jehovah.
Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
27 It is good for a man that he bear the yoke while he is young.
Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
28 Let him sit alone and keep silence when he is disciplining him.
Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
29 Let him put his mouth to the dust, there may yet be hope.
Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
30 Let him give his cheek to him who strikes him; let him be filled with insults.
Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
31 For Jehovah will not reject forever.
Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
32 For though he may cause grief, yet he will have compassion according to the abundance of his loving kindness.
Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
33 For he is not predisposed to bring affliction or suffering to human beings.
Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
34 To crush under foot all the prisoners of the earth;
Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
35 to deprive a man of justice before the face of the Most High,
Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
36 to subvert a man in his cause, Jehovah does not approve.
Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
37 Who can speak a thing and have it come to pass, unless Jehovah has commanded it?
Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
38 Doesn't both calamity and good come out of the mouth of the Most High?
Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
39 Why does a living man complain, a man for the punishment of his sins?
Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
40 Let us examine and search our ways, and return to Jehovah.
Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
41 Let us lift up our heart with our hands to God in the heavens.
Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
42 We have transgressed and have rebelled, and you have not forgiven.
Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
43 You have covered yourself with anger and pursued us; you killed without sparing.
Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
44 You have covered yourself with a cloud, so that no prayer can pass through.
Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
45 You have made us rubbish and refuse in the midst of the peoples.
Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
46 All our enemies have opened their mouth wide against us.
Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
47 Fear and the pit have come on us, devastation and destruction.
Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
48 Streams of tears run down from my eyes because of the destruction of the daughter of my people.
Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
49 My tears flow and do not cease, without respite,
Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
50 until Jehovah looks down and sees from heaven.
Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
51 My eyes bring my soul grief, because of all the daughters of my city.
Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
52 They have chased me relentlessly like a bird, those who are my enemies without cause.
Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
53 They have cut off my life in a pit, and have cast a stone on me.
De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
54 Waters flowed over my head; I said, 'I am finished.'
De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
55 I called on your name, Jehovah, out of the depths of the pit.
Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
56 You heard my voice; do not hide your ear at my sighs, to my cry.
Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
57 You drew near in the day that I called on you; you said, "Do not be afraid."
Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
58 Jehovah, you have taken up the case for my soul; you have redeemed my life.
Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
59 You have seen, Jehovah, the wrong done to me; judge my case.
Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
60 You have seen all their vengeance and all their plots against me.
Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
61 You have heard their insults, Jehovah, and all their plots against me.
Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
62 The lips of those that rose up against me, and their plots against me all day long.
Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
63 Look their sitting down, and their rising up; I am their mocking song.
Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
64 You will render to them what they deserve, Jehovah, according to the work of their hands.
Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
65 You will give them hardness of heart as your curse to them.
Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
66 You will pursue them in anger, and destroy them from under the heavens of Jehovah.
Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
