< 1 Corinthians 11 >

1 Be imitators of me, as I am an imitator of Christ.
Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
2 Indeed I praise you for remembering me in everything, and because you are holding fast to the traditions just as you received them.
Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
3 But I wish you to understand that the head of every man is Christ, and of a wife her husband is head; and that God is head of Christ.
Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
4 Every man who prays or prophesies with head veiled dishonors his Head;
Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
5 but every woman who prays or prophesies with her head unveiled dishonors her head (her husband). for it is one and the same thing as if she were shaven.
Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
6 If a woman does not wear a veil, let her also cut off her hair; now if it is a disgrace for a woman to have her hair cut off or her head shaved, let her be veiled.
Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
7 A man, indeed, ought not to have his head veiled, for he is an image and glory of God; but woman is a glory of man.
En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
8 For it is not man who was made from woman, but woman was made from man.
Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
9 And man was not created for woman, but woman for man.
Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
10 For this reason the woman ought to have authority over her head, because of her guardian angels.
Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en "makt", för änglarnas skull.
11 However, in the Lord neither is woman independent of man, nor is man independent of woman;
Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
12 for just as the woman was made from the man, so also is the man born of the woman, while they both come from God.
Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
13 Judge of this for your own selves. It is fitting that a woman should pray to God with her head unveiled.
Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
14 Nor does nature itself teach you that it is a disgrace to a man to have long hair,
Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
15 but it is woman’s glory, because her hair has been given her instead of a veil.
men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
16 If, however, any one is inclined to be disputatious regarding such a custom, let him know that neither I nor the churches of God hold to such a custom.
Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
17 But in giving you the following instructions, I cannot praise you; your solemn assemblies do more harm than good.
Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
18 To begin with, I am told - and I believe there is some truth in it - that when you meet at a church there are divisions among you.
Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
19 For there must needs be also parties among you, in order that the good may be tested and made known.
Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
20 Again, when you meet together, there is no true eating of the Lord’s Supper;
När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
21 for each one of you begins to eat his own supper; one goes hungry, while another gets drunk.
ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
22 What! Have you no houses in which to eat or drink? or do you wish to show your contempt for the church of God, and to shame those who have no homes to eat in? What shall I say to you? Shall I praise you? In this I certainly do not praise you.
Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
23 For I passed on to you the account, which I myself received from the Lord; how the Lord Jesus, on the very night he was betrayed, took bread,
Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
24 and when he had given thanks, he broke it, saying, "This is my body, broken for you; this do in memory of me."
och tackade Gud och bröt det och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
25 In the same way also, he took the cup after supper, saying. "This cup is the new covenant in my blood; do this, whenever you drink it, in memory of me."
Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse."
26 For as often as you eat this bread and drink this cup, you are proclaiming your Lord’s death until he come.
Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
27 So he that eats the bread or drinks the cup of the Lord unworthy must answer for a sin against the body and blood of the Lord.
Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
28 Let each man scrutinize himself, and thus let him eat of the bread and drink of the cup.
Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
29 For whoever eats and drinks without discerning the body, eats and drinks condemnation to himself.
Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
30 This is why many among you are feeble and sickly, and many sleep.
Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
31 If however, we were judging ourselves aright, we should not now be condemned;
Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
32 but through our condemnation by the Lord, we are trained so that we may not be condemned;
Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
33 So, my brothers, whenever you come together for this meal, wait for one another.
Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
34 If any one is hungry, let him eat at home, so that your meetings do not bring condemnation upon you. The other matters I will adjust when I come.
Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.

< 1 Corinthians 11 >