Song of Solomon 1
1 The Song of Songs, that [is] of Solomon.
Salomos Höga Visa.
2 Let him kiss me with kisses of his mouth, For better [are] your loves than wine.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 For fragrance [are] your good perfumes. Perfume emptied out—your name, Therefore have virgins loved you!
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Draw me: we run after you, The king has brought me into his inner chambers, We delight and rejoice in you, We mention your loves more than wine, Uprightly they have loved you!
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 I [am] dark and lovely, daughters of Jerusalem, as tents of Kedar, as curtains of Solomon.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Do not fear me, because I [am] very dark, Because the sun has scorched me, The sons of my mother were angry with me, They made me keeper of the vineyards, My vineyard—my own—I have not kept.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Declare to me, you whom my soul has loved, Where you delight, Where you lie down at noon, For why am I as one veiled, By the ranks of your companions?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 If you do not know, O beautiful among women, Go forth by the traces of the flock, And feed your kids by the shepherds’ dwellings!
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 To my joyous one in chariots of Pharaoh, I have compared you, my friend,
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Your cheeks have been lovely with garlands, your neck with chains.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 We make garlands of gold for you, with studs of silver!
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 While the king [is] in his circle, My spikenard has given its fragrance.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 A bundle of myrrh [is] my beloved to me, Between my breasts it lodges.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 A cluster of cypress [is] my beloved to me, In the vineyards of En-Gedi!
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Behold, you [are] beautiful, my friend, Behold, you [are] beautiful, your eyes [are] doves!
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Behold, you [are] beautiful, my love, indeed, pleasant, Indeed, our bed [is] green,
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 The beams of our houses [are] cedars, Our rafters [are] firs, I [am] a rose of Sharon, a lily of the valleys!
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
