Psalms 81
1 TO THE OVERSEER. ON THE GITTITH. BY ASAPH. Cry aloud to God our strength, Shout to the God of Jacob.
På Gittith, till att föresjunga, Assaphs. Sjunger Gudi gladeliga, den vår starkhet är; fröjdens Jacobs Gudi.
2 Lift up a song, and give out a timbrel, A pleasant harp with stringed instrument.
Tager Psalmer, och för hit trummor, lusteliga harpor med psaltare.
3 Blow a horn in the month, In the new moon, at the day of our festival,
Blåser med basuner i nymånaden, i våra löfhyddohögtid.
4 For it [is] a statute to Israel, An ordinance of the God of Jacob.
Ty detta är en sed i Israel, och en Jacobs Guds rätt.
5 He has placed it—a testimony on Joseph, In his going forth over the land of Egypt. A lip, I have not known—I hear.
Det hafver han till ett vittnesbörd satt i Joseph, då de utur Egypti land drogo, och främmande tungomål hört hade;
6 I turned aside his shoulder from the burden, His hands pass over from the basket.
Och jag deras axlar ifrån bördone friade, och deras händer vid krukorna qvitta vordo.
7 In distress you have called and I deliver you, I answer you in the secret place of thunder, I try you by the waters of Meribah. (Selah)
Då du åkallade mig i nödene, halp jag dig ut, och bönhörde dig, då tordönen öfverföll dig; och försökte dig vid trätovattnet. (Sela)
8 Hear, O My people, and I testify to you, O Israel, if you listen to me:
Hör, mitt folk, jag vill betyga ibland dig; Israel, du skall höra mig;
9 There is not in you a strange god, And you do not bow yourself to a strange god.
Att ibland dig ingen annar Gud är, och du ingen främmande Gud tillbeder.
10 I [am] your God YHWH, Who brings you up out of the land of Egypt. Enlarge your mouth, and I fill it.
Jag är Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver. Låt din mun vidt upp, låt mig uppfylla honom.
11 But My people did not listen to My voice, And Israel has not consented to Me.
Men mitt folk hörde intet mina röst, och Israel är intet om mig.
12 And I send them away in the enmity of their heart, They walk in their own counsels.
Så hafver jag låtit dem uti deras hjertas sinne, att de måga vandra efter sitt råd.
13 O that My people were listening to Me, Israel would walk in My ways.
Om mitt folk ville mig hörsamt vara, och Israel på minom vägom gå,
14 As a little thing I cause their enemies to bow, And I turn back My hand against their adversaries,
Så ville jag snart nederlägga deras fiendar, och vända mina hand emot deras motståndare.
15 Those hating YHWH should have feigned [obedience] to Him, And their time would last for all time.
Och de som Herran hata, skulle fela uppå honom; men deras tid skulle evinnerliga vara,
16 He causes him to eat of the fat of wheat, And I satisfy you [with] honey from a rock!
Och jag skulle spisa dem med bästa hvete, och mätta dem med hannog utu hälleberget.
