Psalms 77
1 TO THE OVERSEER. FOR JEDUTHUN. A PSALM OF ASAPH. My voice [is] to God, and I cry, My voice [is] to God, And He has given ear to me.
En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.
2 I sought the Lord in a day of my distress, My hand has been spread out by night, And it does not cease, My soul has refused to be comforted.
Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.
3 I remember God, and make a noise, I meditate, and my spirit is feeble. (Selah)
När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. (Sela)
4 You have taken hold of the watches of my eyes, I have been moved, and I do not speak.
Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.
5 I have reckoned the days of old, The years of the ages.
Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.
6 I remember my music in the night, I meditate with my heart, and my spirit searches diligently:
Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.
7 Does the Lord cast off for all ages? Does He add to be pleased no longer?
Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?
8 Has His kindness ceased forever? The saying failed from generation to generation?
Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?
9 Has God forgotten [His] favors? Has He shut up His mercies in anger? (Selah)
Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? (Sela)
10 And I say: “My weakness is, The changes of the right hand of the Most High.”
Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.
11 I mention the doings of YAH, For I remember Your wonders of old,
Derföre tänker jag uppå Herrans gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;
12 And I have meditated on all Your working, And I talk concerning Your doings.
Och talar om all din verk, och säger om din anslag:
13 O God, Your way [is] in holiness, Who [is] a great god like God?
Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?
14 You [are] the God doing wonders. You have made Your strength known among the peoples,
Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.
15 You have redeemed Your people with strength, The sons of Jacob and Joseph. (Selah)
Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. (Sela)
16 The waters have seen You, O God, The waters have seen You, They are afraid—also depths are troubled.
Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.
17 Thick clouds have poured out waters, The skies have given forth a noise, Also—Your arrows go up and down.
De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.
18 The voice of Your thunder [is] in the spheres, Lightnings have lightened the world, The earth has trembled, indeed, it shakes.
Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.
19 Your way [is] in the sea, And Your paths in many waters, And Your tracks have not been known.
Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.
20 You have led Your people as a flock, By the hand of Moses and Aaron!
Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.
