< Psalms 52 >
1 TO THE OVERSEER. AN INSTRUCTION OF DAVID, IN THE COMING IN OF DOEG THE EDOMITE, AND HE DECLARES TO SAUL AND SAYS TO HIM, “DAVID CAME TO THE HOUSE OF AHIMELECH.” Why do you boast in evil, O mighty one? The kindness of God [is] all the day.
För sångmästaren; en sång av David,
2 Your tongue devises mischiefs, Like a sharp razor, working deceit.
när edoméen Doeg kom och berättade för Saul och sade till honom: »David har gått in i Ahimeleks hus.»
3 You have loved evil rather than good, Lying, than speaking righteousness. (Selah)
Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare? Guds nåd varar ju beständigt.
4 You have loved all devouring words, O you deceitful tongue.
Din tunga far efter fördärv, den är lik en skarp rakkniv, du arglistige.
5 Also—God breaks you down forever, Takes you, and pulls you out of the tent, And He has uprooted you Out of the land of the living. (Selah)
Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala vad rätt är. (Sela)
6 And the righteous see, And fear, and laugh at him.
Ja, du älskar allt fördärvligt tal, du falska tunga.
7 “Behold, the man who does not make God his strong place, And trusts in the abundance of his riches, He is strong in his mischiefs.”
Därför skall ock Gud störta dig ned för alltid, han skall gripa dig och rycka dig ut ur din hydda och utrota dig ur de levandes land. (Sela)
8 And I, as a green olive in the house of God, I have trusted in the kindness of God, For all time and forever,
Och de rättfärdiga skola se det och frukta, de skola le åt honom:
9 I thank You for all time, because You have done [it], And I wait [on] Your Name for [it is] good before Your saints!
»Se där är den man som icke gjorde Gud till sitt värn, utan förlitade sig på sin stora rikedom, trotsig i sin lystnad!» Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus; jag förtröstar på Guds nåd alltid och evinnerligen. Jag skall evinnerligen tacka dig för att du har gjort det; och inför dina fromma skall jag förbida ditt namn, ty det är gott.