Psalms 50
1 A PSALM OF ASAPH. The God of gods—YHWH—has spoken, And He calls to the earth From the rising of the sun to its going in.
En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.
2 From Zion, the perfection of beauty, God shone.
Af Zion går upp Guds härliga sken.
3 Our God comes, and is not silent, Fire devours before Him, And around Him it has been very tempestuous.
Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.
4 He calls to the heavens from above, And to the earth, to judge His people.
Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.
5 Gather My saints to Me, Making covenant with Me over a sacrifice.
Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.
6 And the heavens declare His righteousness, For God Himself is judging. (Selah)
Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)
7 Hear, O My people, and I speak, O Israel, and I testify against you, God—I [am] your God.
Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.
8 I do not reprove you for your sacrifices, Indeed, your burnt-offerings [Are] continually before Me.
För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.
9 I do not take a bullock from your house, [Or] male goats from your folds.
Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;
10 For every beast of the forest [is] Mine, The livestock on the hills of oxen.
Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.
11 I have known every bird of the mountains, And the wild beast of the field [is] with Me.
Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.
12 If I am hungry I do not tell [it] to you, For the world and its fullness [is] Mine.
Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.
13 Do I eat the flesh of bulls, And drink the blood of male goats?
Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?
14 Sacrifice to God confession, And complete your vows to the Most High.
Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.
15 And call Me in a day of adversity, I deliver you, and you honor Me.
Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.
16 And to the wicked God has said: What to you—to recount My statutes? That you lift up My covenant on your mouth?
Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;
17 Indeed, you have hated instruction, And cast My words behind you.
Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?
18 If you have seen a thief, Then you are pleased with him, And your portion [is] with adulterers.
När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.
19 You have sent forth your mouth with evil, And your tongue joins deceit together,
Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.
20 You sit, you speak against your brother, You give slander against a son of your mother.
Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.
21 These you did, and I kept silent, You have thought that I am like you, I reprove you, and set in array before your eyes.
Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.
22 Now understand this, You who are forgetting God, Lest I tear, and there is no deliverer.
Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.
23 He who is sacrificing praise honors Me, As for him who makes a way, I cause him to look on the salvation of God!
Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.
