Psalms 49
1 TO THE OVERSEER. A PSALM OF THE SONS OF KORAH. Hear this, all you peoples, Give ear, all you inhabitants of the world.
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
2 Both low and high, together rich and needy.
Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
3 My mouth speaks wise things, And the meditations of my heart [are] things of understanding.
Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
4 I incline my ear to an allegory, I open my riddle with a harp:
Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
5 Why do I fear in days of evil? The iniquity of my supplanters surrounds me.
Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
6 Those trusting on their wealth, And in the multitude of their riches, Show themselves foolish.
Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
7 A brother ransoms no one at all, He does not give to God his atonement.
Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
8 And precious [is] the redemption of their soul, And it has ceased for all time.
Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
9 And still he lives forever, He does not see the pit.
Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
10 For he sees wise men die, Together the foolish and brutish perish, And have left their wealth to others.
Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
11 Their heart [is that] their houses [are] for all time, Their dwelling places from generation to generation. They proclaimed their names over the lands.
Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
12 And man does not remain in honor, He has been like the beasts, they have been cut off.
Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
13 This their way [is] folly for them, And their posterity are pleased with their sayings. (Selah)
Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
14 They have set themselves as sheep for Sheol, Death afflicts them, And the upright rule over them in the morning, And their form [is] for consumption. Sheol [is] a dwelling for him. (Sheol h7585)
De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Do not fear when one makes wealth, When the glory of his house is abundant,
Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
17 For at his death he receives nothing, His glory does not go down after him.
Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
18 For he blesses his soul in his life (And they praise you when you do well for yourself).
Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
19 It comes to the generation of his fathers, They do not see the light forever.
Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
20 Man in honor, who does not understand, Has been like the beasts, they have been cut off!
Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
