Psalms 144
1 BY DAVID. Blessed [is] YHWH my Rock, Who is teaching My hands for war, My fingers for battle.
En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;
2 My kind one, and my bulwark, My tower, and my deliverer, My shield, and in whom I have trusted, Who is subduing my people under me!
Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;
3 YHWH, what [is] man that You know him? The son of man, that You esteem him?
Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?
4 Man has been like a breath, His days [are] as a shadow passing by.
Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
5 YHWH, incline Your heavens and come down, Strike against mountains, and they smoke.
Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
6 Send forth lightning, and scatter them, Send forth Your arrows, and trouble them,
Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
7 Send forth Your hand from on high, Free me, and deliver me from many waters, From the hand of sons of a stranger,
Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
8 Because their mouth has spoken vanity, And their right hand [is] a right hand of falsehood.
Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
9 O God, I sing to You a new song, I sing praise to You on a stringed instrument of ten strings.
Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
10 Who is giving deliverance to kings, Who is freeing His servant David from the sword of evil.
Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
11 Free me, and deliver me From the hand of sons of a stranger, Because their mouth has spoken vanity, And their right hand [is] a right hand of falsehood,
Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
12 Because our sons [are] as plants, Becoming great in their youth, Our daughters as hewn stones, Polished—the likeness of a palace,
Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;
13 Our granaries [are] full, bringing out from kind to kind, Our flocks are bringing forth thousands, Ten thousands in our out-places,
Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;
14 Our oxen are carrying, there is no breach, And there is no outgoing, And there is no crying in our broad places.
Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.
15 O the blessedness of the people that is thus, O the blessedness of the people whose God [is] YHWH!
Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.
