Psalms 104
1 Bless, O my soul, YHWH! YHWH, my God, You have been very great, You have put on splendor and majesty.
Lofva Herran, min själ; Herre, min Gud, du äst ganska härlig, du äst dägelig och allstinges väl beprydd.
2 Covering Himself [with] light as a garment, Stretching out the heavens as a curtain,
Ljus är din klädnad, som du uppå hafver; du utsträcker himmelen såsom ett tapet.
3 Who is laying the beam of His upper chambers in the waters, Who is making thick clouds His chariot, Who is walking on wings of wind,
Du hvälfver honom ofvan med vatten; du far i skyn såsom i en vagn, och går på vädrens vingar;
4 Making His messengers—the winds, His ministers—the flaming fire.
Du, som gör dina Änglar till väder, och dina tjenare till eldslåga;
5 He has founded earth on its bases, It is not moved for all time and forever.
Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
6 The abyss! You have covered it as with clothing, Waters stand above hills.
Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
7 They flee from Your rebuke, They hurry away from the voice of Your thunder.
Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
8 They go up hills—they go down valleys, To a place You have founded for them.
Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
9 You have set a border, they do not pass over, They do not turn back to cover the earth.
Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
10 He is sending forth fountains in valleys, They go on between hills.
Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
11 They water every beast of the field, Wild donkeys break their thirst.
Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.
12 The bird of the heavens dwells by them, From between the branches They give forth the voice.
När dem sitta himmelens foglar, och sjunga på qvistarna.
13 Watering hills from His upper chambers, The earth is satisfied from the fruit of Your works.
Du fuktar bergen ofvanefter; du gör landet fullt med frukt, den du förskaffar.
14 Causing grass to spring up for livestock, And herb for the service of man, To bring forth bread from the earth,
Du låter gräs växa för boskapen, och säd menniskomen till nytto; att du skall låta komma bröd utaf jordene;
15 And wine—it makes the heart of man glad, To cause the face to shine from oil, And bread—it supports the heart of man.
Och att vin skall fröjda menniskones hjerta, och hennes ansigte dägeligit varda af oljo, och bröd styrka menniskones hjerta;
16 The trees of YHWH [are] satisfied, Cedars of Lebanon that He has planted,
Att Herrans trä skola full med must stå; de cedreträ på Libanon, som han planterat hafver.
17 Where birds make nests, The stork—the firs [are] her house.
Der hafva foglarna sitt näste, och hägrar bo uppe i furoträn.
18 The high hills [are] for wild goats, rocks [are] a refuge for hyraxes,
De höga berg äro de stengetters tillflykt, och stenklyfterna de kunilers.
19 He made the moon for seasons, The sun has known his place of entrance.
Du gör månan, till att derefter skifta året; solen vet sin nedergång.
20 You set darkness, and it is night, Every beast of the forest creeps in it.
Du gör mörker, att natt varder; då draga sig all vilddjur ut;
21 The young lions are roaring for prey, And to seek their food from God.
De unga lejon, som ryta efter rof, och sin mat söka af Gudi;
22 The sun rises, they are gathered, And they crouch in their dens.
Men när solen uppgår, draga de bort, och lägga sig uti sina kulor.
23 Man goes forth to his work, And to his service—until evening.
Så går då menniskan ut till sitt arbete, och till sitt åkerverk intill aftonen.
24 How many have been Your works, O YHWH, You have made all of them in wisdom, The earth is full of your possessions.
Herre, huru äro din verk så stor och mång! Du hafver visliga skickat dem all, och jorden är full af dina ägodelar.
25 This, the sea, great and broad of sides, There [are] moving things—innumerable, Living creatures—small with great.
Hafvet, det så stort och vidt är, der kräla uti, utan tal, både stor och liten djur.
26 There ships go—[and] leviathan, That You have formed to play in it.
Der gå skepp; der äro hvalfiskar, som du gjort hafver, att de deruti leka skola.
27 All of them look to You, To give their food in its season.
Allt vänter efter dig, att du skall gifva dem mat i sin tid.
28 You give to them—they gather, You open Your hand—they [are] satisfied [with] good.
Då du gifver dem, så samla de; när du upplåter dina hand, så varda de med god ting mättade.
29 You hide Your face—they are troubled, You gather their spirit—they expire, And they return to their dust.
Om du fördöljer ditt ansigte, så varda de förskräckte; du tager deras anda bort, så förgås de, och varda åter till stoft igen.
30 You send out Your Spirit, they are created, And You renew the face of the ground.
Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
31 The glory of YHWH is for all time, YHWH rejoices in His works,
Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
32 Who is looking to earth, and it trembles, He comes against hills, and they smoke.
Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
33 I sing to YHWH during my life, I sing praise to my God while I exist.
Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
34 My meditation on Him is sweet, I rejoice in YHWH.
Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
35 Sinners are consumed from the earth, And the wicked are no more. Bless, O my soul, YHWH. Praise YAH!
Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.
