Proverbs 26
1 As snow in summer, and as rain in harvest, So honor [is] not fitting for a fool.
Lika som snö om sommaren, och regn i andene, så höfves icke enom dåra ära.
2 As a bird by wandering, as a swallow by flying, So reviling without cause does not come.
Lika som en fogel bortfar, och en svala flyger, alltså biter intet en oförtjent banna.
3 A whip is for a horse, a bridle for a donkey, And a rod for the back of fools.
Hästenom en gissel, och åsnanom ett betsel, och dåranom ett ris på ryggen.
4 Do not answer a fool according to his folly, Lest you are like to him—even you.
Svara icke dåranom efter hans dårskap, att du honom icke lik varder.
5 Answer a fool according to his folly, Lest he is wise in his own eyes.
Men svara dåranom efter hans dårskap, att han icke skall låta sig tycka, att han är vis.
6 He is cutting off feet, he is drinking injury, Who is sending things by the hand of a fool.
Den ena sak genom ett galet bådskap beställer, han är såsom en halter på fötterna, och tager skada.
7 The two legs of the lame have been weak, And an allegory in the mouth of fools.
Såsom enom krympling står att dansa, alltså står enom dåra tala om vishet.
8 As one who is binding a stone in a sling, So [is] he who is giving honor to a fool.
Den enom dåra äro tillägger, det är lika som man kastade en ädla sten uppå en stenrösjo.
9 A thorn has gone up into the hand of a drunkard, And an allegory in the mouth of fools.
Ett ordspråk uti ens dåras mun är såsom en törneqvist, den uti ens druckens mans hand stinger.
10 The Former of all [is] great, And He is rewarding a fool, And is rewarding transgressors.
En god mästare gör ett ting rätt; men den som en klåpare lejer, honom varder det förderfvadt.
11 As a dog has returned to its vomit, A fool is repeating his folly.
Såsom en hund uppäter sina spyor igen, alltså är en dåre som sin galenskap på nytt bedrifver.
12 You have seen a man wise in his own eyes, More hope of a fool than of him!
När du en ser, som sig tycker vis vara, det är mera hopp uppå en dåra, än på honom.
13 The slothful has said, “A lion [is] in the way, A lion [is] in the broad places.”
Den late säger: Det är ett ungt lejon på vägenom, och ett lejon på gatone.
14 The door turns around on its hinge, And the slothful on his bed.
En later vänder sig i sängene, lika som en dörr på dörrajernen.
15 The slothful has hid his hand in a dish, He is weary of bringing it back to his mouth.
Den late gömmer sina hand i barmen, och det varder honom tungt, att han skall bära henne åt munnen.
16 Wiser [is] the slothful in his own eyes, Than seven [men] returning a reason.
En later tycker sig visare vara än sju, som seder lära.
17 Laying hold on the ears of a dog, [Is] a passer-by making himself wrath for strife [that is] not his own.
Den som framgår, och blandar sig uti annars kif, han är lika som en, den der drager en hund med öronen.
18 As [one] pretending to be feeble, Who is casting sparks, arrows, and death,
Lika som en hemliga med skott och pilar skjuter, och dräper;
19 So has a man deceived his neighbor, And has said, “Am I not playing?”
Alltså gör en falsk menniska med sin nästa, och säger sedan: Det var mitt skämt.
20 Fire is going out without wood, And contention ceases without a tale-bearer,
Då intet mer ved är, slocknar elden; och när klaffaren är borta, vänder trätan åter.
21 Coal to burning coals, and wood to fire, And a man of contentions to kindle strife.
Såsom kolen glöd, och veden eld, alltså kommer en trätosam man kif åstad.
22 The words of a tale-bearer [are] as self-inflicted wounds, And they have gone down [to] the inner parts of the heart.
Klaffarens ord äro såsom hugg, och de gå igenom hjertat.
23 Silver of dross spread over potsherd, [Are] burning lips and an evil heart.
En förgiftig mun, och ondt hjerta, är såsom en lerpotta med silfslagg öfverdragen.
24 A hater pretends by his lips, And he places deceit in his heart,
Fienden varder känd vid sitt tal, och när han nalkas, far han med falskhet.
25 When his voice is gracious do not trust in him, For seven abominations [are] in his heart.
Då han smeker med sitt mjuka tal, tro honom intet; ty sju styggelser äro uti hans hjerta.
26 Hatred is covered by deceit, Its wickedness is revealed in an assembly.
Den som hat hemliga håller, till att göra skada, hans ondska skall den meniga man uppenbar varda.
27 Whoever is digging a pit falls into it, And the roller of a stone, it turns to him.
Den ena grop gör, han skall falla deruti; och den en sten välter, uppå honom skall han komma.
28 A lying tongue hates its bruised ones, And a flattering mouth works an overthrow!
En falsk tunga hatar den henne straffar, och en smeken mun kommer förderf åstad.
