Proverbs 1
1 Proverbs of Solomon, son of David, king of Israel:
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 For knowing wisdom and instruction, For understanding sayings of intelligence,
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 For receiving the instruction of wisdom, Righteousness, judgment, and uprightness,
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 For giving to simple ones—prudence, To a youth—knowledge and discretion.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 (The wise hear and increase learning, And the intelligent obtain counsels.)
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 For understanding a proverb and its sweetness, Words of the wise and their acute sayings.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Fear of YHWH [is the] beginning of knowledge, Fools have despised wisdom and instruction!
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Hear, my son, the instruction of your father, And do not leave the law of your mother,
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 For they [are] a graceful wreath to your head, And chains to your neck.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 My son, if sinners entice you, do not be willing.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 If they say, “Come with us, we lay wait for blood, We watch secretly for the innocent without cause,
Om de säga: »Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 We find every precious substance, We fill our houses [with] spoil,
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 You cast your lot among us, One purse is—to all of us.”
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung» --
15 My son! Do not go in the way with them, Withhold your foot from their path,
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 For their feet run to evil, And they hurry to shed blood.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Surely in vain is the net spread out before the eyes of any bird.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 And they lay wait for their own blood, They watch secretly for their own lives.
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 So [are] the paths of every gainer of dishonest gain, It takes the life of its owners.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Wisdom cries aloud in an out-place, She gives forth her voice in broad places,
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 She calls at the head of the multitudes, In the openings of the gates, In the city she says her sayings:
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 “Until when, you simple, do you love simplicity? And have scorners desired their scorning? And do fools hate knowledge?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Turn back at my reproof, behold, I pour forth my spirit to you, I make known my words with you.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 Because I have called, and you refuse, I stretched out my hand, and none is attending,
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 And you slight all my counsel, And you have not desired my reproof.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 I also laugh in your calamity, I deride when your fear comes,
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 When your fear comes as destruction, And your calamity comes as a windstorm, When adversity and distress come on you.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Then they call me, and I do not answer, They seek me earnestly, and do not find me.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Because that they have hated knowledge, And have not chosen the fear of YHWH.
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 They have not consented to my counsel, They have despised all my reproof,
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 And they eat of the fruit of their way, And they are filled from their own counsels.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 For the turning of the simple slays them, And the security of the foolish destroys them.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 And whoever is listening to me dwells confidently, And [is] quiet from fear of evil!”
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
