Matthew 9
1 And having gone into the boat, He passed over, and came to His own city,
Då steg han i skeppet, och for utöfver igen, och kom uti sin stad.
2 and behold, they were bringing to Him a paralytic, laid on a bed, and Jesus having seen their faith, said to the paralytic, “Take courage, child, your sins have been forgiven.”
Och si, de hade in för honom en borttagnan, som låg uti ene säng. När nu Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Var vid ett godt mod, min son, dina synder förlåtas dig.
3 And behold, certain of the scribes said within themselves, “This One speaks evil.”
Och si, somlige utaf de Skriftlärda sade vid sig sjelfva: Denne häder Gud.
4 And Jesus, having known their thoughts, said, “Why think evil in your hearts?
Men när Jesus såg deras tankar, sade han: Hvi tänken I ondt i edor hjerta?
5 For which is easier? To say, Your sins are forgiven; or to say, Rise and walk?
Hvilket är lättare säga: Dina synder förlåtas dig; eller säga: Statt upp, och gack?
6 But that you may know that the Son of Man has power on the earth to forgive sins—(then He says to the paralytic)—Having risen, take up your bed, and go to your house.”
Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene till att förlåta synder, sade han till den borttagna: Statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
7 And he, having risen, went to his house,
Och han stod upp, och gick hem.
8 and the multitudes having seen, wondered, and glorified God, who gave such power to men.
När folket det såg, förundrade de sig, och prisade Gud, som sådana magt hade gifvit menniskom.
9 And Jesus passing on from there saw a man sitting at the tax office named Matthew, and says to him, “Follow Me,” and he, having risen, followed Him.
Och när Jesus gick dädan, såg han en man sittandes vid tullen, som het Mattheus; och han sade till honom: Följ mig. Då stod han upp, och följde honom.
10 And it came to pass, He reclining in the house, that behold, many tax collectors and sinners having come, were dining with Jesus and His disciples,
Och det begaf sig att, när han satt vid bord i hans hus, si, der kommo månge Publicaner och syndare, och såto till bords med Jesu och hans Lärjungar.
11 and the Pharisees having seen, said to His disciples, “Why does your teacher eat with the tax collectors and sinners?”
När de Phariseer det sågo, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter edar mästare med Publicaner och syndare?
12 And Jesus having heard, said to them, “They who are whole have no need of a physician, but they who are ill;
När Jesus det hörde, sade han till dem: De helbregda behöfva icke läkare, utan de kranke;
13 but having gone, learn what [this] is: Kindness I will, and not sacrifice; for I did not come to call righteous men, but sinners.”
Men går, och lärer hvad det är: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare till bättring.
14 Then the disciples of John come to Him, saying, “Why do we and the Pharisees fast much, and Your disciples do not fast?”
Då kommo till honom Johannis Lärjungar, och sade: Hvi faste vi och Phariseerna så mycket, och dine Lärjungar fasta intet?
15 And Jesus said to them, “Can the sons of the bride-chamber mourn, so long as the bridegroom is with them? But days will come when the bridegroom may be taken from them, and then they will fast.
Då sade Jesus till dem: Huru kan bröllopsfolket sörja, så länge brudgummen är när dem? Men de dagar skola komma, att brudgummen skall tagas ifrå dem, och då skola de fasta.
16 And no one puts a patch of undressed cloth on an old garment, for its filling up takes from the garment, and a worse split is made.
Ingen lappar ett gammalt kläde med en ny klut; ty han rifver likväl kluten af klädena igen, och hålet blifver värre.
17 Nor do they put new wine into old skins, and if not—the skins burst, and the wine runs out, and the skins are destroyed, but they put new wine into new skins, and both are preserved together.”
Ej heller låter man nytt vin i gamla flaskor; annars gå flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan man låter nytt vin i nya flaskor, så blifver både förvarad.
18 While He is speaking these things to them, behold, a ruler having come, was prostrating to Him, saying that “My daughter just now died, but having come, lay Your hand on her, and she will live.”
Vid han detta talade till dem, si, då kom en öfverste, och tillbad honom, och sade: Herre, min dotter är nu straxt blifven död; men kom, och lägg dina hand på henne, så blifver hon lefvandes.
19 And Jesus having risen, followed him, also His disciples,
Jesus stod upp, och följde honom, och hans Lärjungar.
20 and behold, a woman having a flow of blood [for] twelve years, having come to Him behind, touched the fringe of His garments,
Och si, en qvinna, som hade lidit blodgång i tolf år, gick bakefter honom, och kom vid hans klädafåll;
21 for she said within herself, “If only I may touch His garment, I will be saved.”
Ty hon sade vid sig sjelf: Måtte jag allenast komma vid hans kläder, så blefve jag helbregda.
22 And Jesus having turned, and having seen her, said, “Take courage, daughter, your faith has saved you,” and the woman was saved from that hour.
Då vände Jesus sig om, och som han såg henne, sade han: Var vid goda tröst, dotter, din tro hafver hulpit dig. Och qvinnan vardt helbregda i samma stund.
23 And Jesus having come into the house of the ruler, and having seen the pipers and the multitude making tumult,
Och när Jesus kom i öfverstans hus, och såg piparena, och folket sorlande,
24 He says to them, “Withdraw, for the girl did not die, but sleeps,” and they were deriding Him;
Sade han till dem: Går edra färde; pigan är icke död, men hon sofver. Och de gjorde spe af honom.
25 but when the multitude was put forth, having gone in, He took hold of her hand, and the girl arose,
När nu folket var utdrifvet, gick han in, och tog henne i handen; och pigan stod upp.
26 and the fame of this went forth to all the land.
Och detta ryktet gick öfver det hela landet.
27 And Jesus passing on from there, two blind men followed Him, calling and saying, “Deal kindly with us, Son of David!”
Och när Jesus gick dädan, följde honom två blinde; de ropade, och sade: O Davids Son, förbarma dig öfver oss.
28 And He having come into the house, the blind men came to Him, and Jesus says to them, “Do you believe that I am able to do this?” They say to Him, “Yes, Lord.”
Och när han kom i huset, stego de blinde fram till honom; och Jesus sade till dem: Tron I, att jag kan detta göra eder? Då sade de till honom: Ja, Herre.
29 Then He touched their eyes, saying, “According to your faith let it be to you,”
Då tog han på deras ögon, och sade: Ske eder efter edra tro.
30 and their eyes were opened, and Jesus strictly charged them, saying, “See, let no one know”;
Och deras ögon vordo öppnade; och Jesus hotade dem, sägandes: Ser till, att ingen får detta veta.
31 but they, having gone forth, spread His fame in all that land.
Men de gingo ut, och beryktade honom i det hela landet.
32 And as they are coming forth, behold, they brought to Him a man mute, a demoniac,
När desse voro utgångne, si, då hade de ena mennisko fram för honom, som var en dumbe och besatt.
33 and the demon having been cast out, the mute spoke, and the multitude wondered, saying that “It was never so seen in Israel,”
Och när djefvulen var utdrifven, talade dumben. Och folket förundrade sig, och sade: Sådant hafver aldrig varit sedt i Israel.
34 but the Pharisees said, “By the ruler of the demons He casts out the demons.”
Men de Phariseer sade: Med den öfversta djefvulen drifver han djeflar ut.
35 And Jesus was going up and down all the cities and the villages, teaching in their synagogues, and proclaiming the good news of the kingdom, and healing every disease and every sickness among the people.
Och Jesus gick omkring i alla städer och byar, lärde i deras Synagogor, och predikade Evangelium om riket, och helade allahanda sjuko, och allahanda krankhet ibland folket.
36 And having seen the multitudes, He was moved with compassion for them, that they were faint and cast aside, as sheep not having a shepherd;
Och när han såg folket, ömkade han sig öfver dem, att de voro förlåtne och förskingrade, som de får som ingen herdan hade.
37 then He says to His disciples, “The harvest indeed [is] abundant, but the workmen few;
Då sade han till sina Lärjungar: Säden är mycken, och arbetarena äro få.
38 therefore implore the Lord of the harvest that He may put forth workmen to His harvest.”
Beder fördenskull sädenes Herra, att han sänder arbetare i sina säd.
