< Matthew 20 >
1 “For the kingdom of the heavens is like to a man, a householder, who went forth with the morning to hire workmen for his vineyard,
Förty himmelriket är likt enom husbonda, som gick ut bittida om morgonen, till att leja sig arbetare i sin vingård.
2 and having agreed with the workmen for a denarius a day, he sent them into his vineyard.
Och när han hade varit öfverens med arbetarena om en viss dagspenning, sände han dem i sin vingård.
3 And having gone forth about the third hour, he saw others standing in the marketplace idle,
Sedan gick han ut vid tredje stunden, och såg några andra ståndande fåfänga på torget;
4 and to these he said, Go—also you—to the vineyard, and whatever may be righteous I will give you;
Och sade till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, vill jag gifva eder.
5 and they went away. Again, having gone forth about the sixth and the ninth hour, he did in like manner.
Och de gingo. Och åter gick han ut vid sjette och nionde stunden, och gjorde sammaledes.
6 And about the eleventh hour, having gone forth, he found others standing idle and says to them, Why have you stood here idle all day?
Men vid den ellofte stundena gick han ut, och fann några andra ståndande fåfänga, och sade till dem: Hvi stån I här hela dagen fåfänge?
7 They say to him, Because no one hired us; he says to them, Go—you also—to the vineyard, and whatever may be righteous you will receive.
De sade till honom: Ty ingen hafver lejt oss. Då sade han till dem: Går ock I uti min vingård; och hvad skäligit är, skolen I få.
8 And evening having come, the lord of the vineyard says to his steward, Call the workmen, and pay them the reward, having begun from the last—to the first.
När aftonen kom, sade vingårdsherren till sin skaffare: Kalla fram arbetarena, och gif dem deras lön, begynnandes på de sista, intill de första.
9 And they of about the eleventh hour having come, each received a denarius.
Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.
10 And the first having come, supposed that they will receive more, and they received, they also, each a denarius,
Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.
11 and having received [it], they were murmuring against the householder, saying,
Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;
12 that, These, the last, worked one hour, and you made them equal to us, who were bearing the burden of the day—and the heat.
Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.
13 And he answering said to one of them, Friend, I do no unrighteousness to you; did you not agree with me for a denarius?
Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?
14 Take that which is yours, and go; and I will to give to this, the last, also as to you;
Tag det dig tillhörer, och gack din väg; men jag vill gifva denna sista så mycket som dig.
15 is it not lawful to me to do what I will in my own? Is your eye evil because I am good?
Eller må jag icke göra uti min ting hvad jag vill? Ser du fördenskull illa ut, att jag så god är?
16 So the last will be first, and the first last, for many are called, and few chosen.”
Alltså varda de ytterste de främste, och de främste de ytterste. Ty månge äro kallade; men få äro utvalde.
17 And Jesus going up to Jerusalem, took the twelve disciples by themselves in the way and said to them,
Och så drog Jesus upp till Jerusalem, och tog de tolf Lärjungarna till sig på vägen, och sade till dem:
18 “Behold, we go up to Jerusalem, and the Son of Man will be delivered to the chief priests and scribes,
Si, vi farom upp till Jerusalem, och menniskones Son skall öfverantvardas dem öfversta Prestomen, och dem Skriftlärdom; och de skola döma honom till döden.
19 and they will condemn Him to death, and will deliver Him to the nations to mock, and to scourge, and to crucify, and the third day He will rise again.”
Och de skola öfverantvarda honom Hedningomen, till att begabbas, och hudflängas, och korsfästas; och tredje dagen skall han uppstå igen.
20 Then came near to Him the mother of the sons of Zebedee, with her sons, prostrating and asking something from Him,
Då steg Zebedei söners moder fram till honom med sina söner, tillbad honom, och begärade något af honom.
21 and He said to her, “What do you will?” She says to Him, “Say that they may sit—these two sons of mine—one on Your right hand and one on the left, in Your kingdom.”
Då sade han till henne: Hvad vill du? Sade hon till honom: Låt dessa två mina söner sitta i ditt rike; den ena på dina högra hand, och den andra på dina venstra.
22 And Jesus answering said, “You have not known what you ask for yourselves; are you able to drink of the cup that I am about to drink? And with the immersion that I am immersed with, to be immersed?” They say to Him, “We are able.”
Då svarade Jesus, och sade: I veten icke hvad I bedjen; kunnen I dricka den kalken, som jag skall dricka, och döpas med det dopet, som jag döpes med? Då sade de till honom: Ja, väl.
23 And He says to them, “Of My cup indeed you will drink, and with the immersion that I am immersed with you will be immersed; but to sit on My right hand and on My left is not Mine to give, but—to those for whom it has been prepared by My Father.”
Sade han till dem: Min kalk skolen I visst dricka, och döpas med det dop, som jag döpes med; men sitta på mina högra hand och venstra står icke mig till att gifva, utan dem som det tillredt är af minom Fader.
24 And the ten having heard, were much displeased with the two brothers,
När de tio det hörde, vordo de misslynte på de två bröderna.
25 and Jesus having called them near, said, “You have known that the rulers of the nations exercise lordship over them, and those [who are] great exercise authority over them,
Då kallade Jesus dem till sig, och sade: I veten, att verldslige Förstar äro rådande, och de som herrar äro, hafva magtena.
26 but not so will it be among you, but whoever may will among you to become great, let him be your servant;
Så skall det icke vara ibland eder; utan den, som vill vara mägtig ibland eder, han vare edar tjenare.
27 and whoever may will among you to be first, let him be your servant;
Och hvilken ibland eder vill vara den främste, han vare edar dräng.
28 even as the Son of Man did not come to be ministered to, but to minister, and to give His life [as] a ransom for many.”
Såsom menniskones Son är icke kommen, på det han vill låta tjena sig, utan att han vill tjena, och gifva sitt lif till återlösning för många.
29 And they going forth from Jericho, there followed Him a great multitude,
Och när de gingo utaf Jericho, följde honom mycket folk.
30 and behold, two blind men sitting by the way, having heard that Jesus passes by, cried, saying, “Deal kindly with us, Lord—Son of David.”
Och si, två blinde såto vid vägen; och när de hörde, att Jesus gick der fram, ropade de, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.
31 And the multitude charged them that they might be silent, and they cried out the more, saying, “Deal kindly with us Lord—Son of David.”
Men folket näpste dem, att de skulle tiga. Då ropade de dessmer, och sade: Ack! Herre, Davids Son, förbarma dig öfver oss.
32 And having stood, Jesus called them and said, “What do you will [that] I may do to you?”
Då stadnade Jesus, och kallade dem, och sade: Hvad viljen I, att jag skall göra eder?
33 They say to Him, “Lord, that our eyes may be opened”;
De sade till honom: Herre, att vår ögon måtte öppnas.
34 and having been moved with compassion, Jesus touched their eyes, and immediately their eyes received sight, and they followed Him.
Då varkunnade sig Jesus öfver dem, och tog på deras ögon; och straxt fingo de sina syn, och följde honom.