Mark 11
1 And when they come near to Jerusalem, to Bethphage, and Bethany, to the Mount of Olives, He sends forth two of His disciples,
När de nu nalkades Jerusalem och voro nära Betfage och Betania vid Oljeberget, sände han åstad två av sina lärjungar
2 and says to them, “Go away into the village that is in front of you, and immediately, entering into it, you will find a colt tied, on which no one of men has sat, having loosed it, bring [it]:
och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I, strax då I kommen ditin, finna en åsnefåle stå där bunden, som ännu ingen människa har suttit på; lösen den och fören den hit.
3 and if anyone may say to you, Why do you do this? Say that the LORD has need of it, and immediately He will send it here.”
Och om någon frågar eder varför I gören detta, så skolen I svara: 'Herren behöver den, men han skall strax sända den tillbaka hit."
4 And they went away, and found the colt tied at the door outside, by the two ways, and they loose it,
Då gingo de åstad och funno en åsnefåle stå där bunden utanför en port vid vägen, och de löste den.
5 and certain of those standing there said to them, “What do you—loosing the colt?”
Och några som stodo där bredvid sade till dem: "Vad gören I? Varför lösen I fålen?"
6 And they said to them as Jesus commanded, and they permitted them.
Men de svarade dem såsom Jesus hade bjudit. Då lät man dem vara.
7 And they brought the colt to Jesus, and cast their garments on it, and He sat on it,
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den.
8 and many spread their garments in the way, and others were cutting down branches from the trees, and were strewing in the way.
Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen.
9 And those going before and those following were crying out, saying, “Hosanna! Blessed [is] He who is coming in the Name of the LORD;
Och de som gingo före och de som följde efter ropade: "Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.
10 blessed is the coming kingdom, in the Name of the LORD, of our father David; Hosanna in the highest!”
Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!"
11 And Jesus entered into Jerusalem, and into the temple, and having looked around on all things, it being now evening, He went forth to Bethany with the Twelve.
Så drog han in i Jerusalem och kom in i helgedomen; och när han hade sett sig omkring överallt och det redan var sent på dagen, gick han med de tolv ut till Betania.
12 And on the next day, they having come forth from Bethany, He hungered,
När de dagen därefter voro på väg tillbaka från Betania, blev han hungrig.
13 and having seen a fig tree far off having leaves, He came, if perhaps He will find anything in it, and having come to it, He found nothing except leaves, for it was not a time of figs,
Och då han på avstånd fick se ett fikonträd som hade löv, gick han dit för att se om han till äventyrs skulle finna något därpå; men när han kom fram till det, fann han intet annat än löv, det var icke då fikonens tid.
14 and Jesus answering said to it, “No longer from you—throughout the age—may any eat fruit”; and His disciples were hearing. (aiōn g165)
Då talade han och sade till trädet: "Aldrig någonsin mer äte någon frukt av dig." Och hans lärjungar hörde detta. (aiōn g165)
15 And they come to Jerusalem, and Jesus having gone into the temple, began to cast forth those selling and buying in the temple, and He overthrew the tables of the money-changers and the seats of those selling the doves,
När de sedan kommo fram till Jerusalem, gick han in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde och köpte i helgedomen. Och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten;
16 and He did not permit that any might carry a vessel through the temple,
han tillstadde icke heller att man bar någonting genom helgedomen.
17 and He was teaching, saying to them, “Has it not been written: My house will be called a house of prayer for all the nations? And you made it a den of robbers!”
Och han undervisade dem och sade: "Det är ju skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus för alla folk.' Men I haven gjort det till en rövarkula."
18 And the scribes and the chief priests heard, and they were seeking how they will destroy Him, for they were afraid of Him, because all the multitude was astonished at His teaching;
Då översteprästerna och de skriftlärde fingo höra härom, sökte de efter tillfälle att förgöra honom; ty de fruktade för honom, eftersom allt folket häpnade över hans undervisning.
19 and when evening came, He was going forth outside the city.
När det blev afton, begåvo de sig ut ur staden.
20 And in the morning, passing by, they saw the fig tree having been dried up from the roots,
Men då de nu på morgonen åter gingo där fram, fingo de se fikonträdet vara förtorkat ända från roten.
21 and Peter having remembered says to Him, “Rabbi, behold, the fig tree that You cursed is dried up.”
Då kom Petrus ihåg vad som hade skett och sade till honom: "Rabbi, se, fikonträdet som du förbannade är förtorkat."
22 And Jesus answering says to them, “Have faith from God;
Jesus svarade och sade till dem: "Haven tro på Gud.
23 for truly I say to you that whoever may say to this mountain, Be taken up, and be cast into the sea, and may not doubt in his heart, but may believe that the things that he says come to pass, it will be to him whatever he may say.
Sannerligen säger jag eder: Om någon säger till detta berg: 'Häv dig upp, och kasta dig i havet' och därvid icke tvivlar i sitt hjärta, utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske honom så.
24 Because of this I say to you, all whatever—praying—you ask, believe that you receive, and it will be to you.
Därför säger jag eder: Allt vad I bedjen om och begären, tron att det är eder givet; och det skall ske eder så.
25 And whenever you may stand praying, forgive, if you have anything against anyone, that your Father who is in the heavens may also forgive you your trespasses;
Och när I stån och bedjen, så förlåten, om I haven något emot någon, för att också eder Fader, som är i himmelen, må förlåta eder edra försyndelser."
26 [[and, if you do not forgive, neither will your Father who is in the heavens forgive your trespasses.”]]
27 And they come again to Jerusalem, and in the temple, as He is walking, there come to Him the chief priests, and the scribes, and the elders,
Så kommo de åter till Jerusalem. Och medan han gick omkring i helgedomen, kommo översteprästerna och de skriftlärde och de äldste fram till honom;
28 and they say to Him, “By what authority do You do these things? And who gave You this authority that You may do these things?”
och de sade till honom: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig myndighet att göra detta?"
29 And Jesus answering said to them, “I will question you—I also—one word; and answer Me, and I will tell you by what authority I do these things;
Jesus svarade dem: "Jag vill ställa en fråga till eder; svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta.
30 the immersion of John—was it from Heaven or from men? Answer Me.”
Johannes' döpelse, var den från himmelen eller från människor? Svaren mig härpå."
31 And they were reasoning with themselves, saying, “If we may say, From Heaven, He will say, Why then did you not believe him?
Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han: 'Varför trodden I honom då icke?'
32 But if we may say, From men…” They were fearing the people, for all were holding that John was indeed a prophet;
Eller skola vi svara: 'Från människor'?" -- det vågade de icke av fruktan för folket, ty alla höllo före att Johannes verkligen var en profet.
33 and answering they say to Jesus, “We have not known”; and Jesus answering says to them, “Neither do I tell you by what authority I do these things.”
De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade Jesus till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta."
