< Luke 2 >
1 And it came to pass in those days, there went forth a decree from Caesar Augustus that all the world be registered—
Det begaf sig i den tiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all verlden skulle beskattas;
2 this census first came to pass when Quirinius was governor of Syria—
Och denna beskattning var den första, och skedde under den höfdingen öfver Syrien, Cyrenio.
3 and all were going to be registered, each to his proper city,
Och de gingo alle, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig.
4 and Joseph also went up from Galilee, out of the city of Nazareth, to Judea, to the city of David, that is called Beth-Lehem, because of his being of the house and family of David,
Så for ock Joseph upp af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judiska landet, till Davids stad, som heter BethLehem; ty han var af Davids hus och slägt;
5 to register himself with Mary his betrothed wife, being with Child.
På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolofvada hustru, hvilken hafvandes var.
6 And it came to pass, in their being there, the days were fulfilled for her bringing forth,
Så begaf sig, medan de voro der, vordo dagarna fullbordade att hon skulle föda.
7 and she brought forth her Son—the firstborn, and wrapped Him up, and laid Him down in the manger, because there was not a place for them in the guest-chamber.
Och hon födde sin förstfödda Son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem var icke rum i herbergena.
8 And there were shepherds in the same region, lodging in the field and keeping the night-watches over their flock,
Och i den samma ängden voro någre herdar, de der vakade, och höllo vård om nattena öfver sin hjord.
9 and behold, a messenger of the LORD stood over them, and the glory of the LORD shone around them, and they feared [with] a great fear.
Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem; och de vordo storliga förfärade.
10 And the messenger said to them, “Do not fear, for behold, I bring you good news of great joy that will be to all the people,
Och sade Ängelen till dem: Varer icke förfärade; si, jag bådar eder stor glädje, hvilken allo folkena vederfaras skall;
11 because today in the city of David a Savior was born to you, who is Christ the LORD!
Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus Herren, i Davids stad.
12 And this [is] the sign to you: you will find a Baby wrapped up, lying in the manger.”
Och detta skall vara eder för tecken: I skolen finna barnet svept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo.
13 And suddenly there came with the messenger a multitude of the heavenly host, praising God, and saying,
Och straxt vardt med Ängelen ett stort tal af den himmelska härskaran, de der lofvade Gud, och sade:
14 “Glory in the highest to God, and on earth peace, among men—good will!”
Ära vare Gud i höjdene, och frid på jordene, och menniskomen en god vilje.
15 And it came to pass, when the messengers were gone away from them to the heavens, that the men, the shepherds, said to one another, “We may indeed go over to Beth-Lehem and see this thing that has come to pass, that the LORD made known to us!”
Och det begaf sig, att Änglarna foro ifrå dem upp i himmelen, och herdarna begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå till BethLehem, och se det som vi hafve hört skedt vara, det Herren oss uppenbarat hafver.
16 And they came, having hurried, and found both Mary, and Joseph, and the Baby lying in the manger,
Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och barnet nederlagdt i krubbon.
17 and having seen, they made known abroad concerning the saying spoken to them concerning the Child.
Och då de det sett hade, beryktade de ut hvad dem sagdt var om detta barnet.
18 And all who heard [it] wondered concerning the things spoken to them by the shepherds;
Och alle, de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd voro af herdarna.
19 and Mary was preserving all these things, pondering [them] in her heart;
Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta.
20 and the shepherds turned back, glorifying and praising God for all those things they heard and saw, as it was spoken to them.
Och herdarna gingo tillbaka igen, prisade och lofvade Gud öfver allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt var.
21 And when eight days were fulfilled to circumcise the Child, then was His Name called Jesus, having been so called by the messenger before His being conceived in the womb.
Och då åtta dagar voro framgångne, att barnet skulle omskäras, kallades hans Namn JESUS; hvilket så kalladt var af Ängelen, förr än han aflad vardt i moderlifvet.
22 And when the days of their purification were fulfilled, according to the Law of Moses, they brought Him up to Jerusalem, to present to the LORD,
Och då deras renselsedagar voro fullkomnade, efter Mose lag, hade de honom till Jerusalem, på det de skulle bära honom fram för Herran;
23 as it has been written in the Law of the LORD: “Every male opening a womb will be called holy to the LORD,”
Såsom skrifvet är i Herrans lag: Allt mankön, som först öppnar moderlifvet, skall kallas heligt Herranom;
24 and to give a sacrifice, according to that said in the Law of the LORD: “A pair of turtle-doves, or two young pigeons.”
Och på det de skulle offra, såsom sagdt var i Herrans lag, ett par turturdufvor, eller två unga dufvor.
25 And behold, there was a man in Jerusalem whose name [is] Simeon, and this man is righteous and devout, looking for the comforting of Israel, and the Holy Spirit was on him,
Och si, i Jerusalem var en man, benämnd Simeon, och den mannen var rättfärdig och gudfruktig, och vänte efter Israels tröst; och den Helge Ande var med honom.
26 and it has been divinely told him by the Holy Spirit—not to see death before he may see the Christ of the LORD.
Och han hade fått svar af den Helga Anda, att han icke skulle se döden, utan han hade sett tillförene Herrans Christ.
27 And he came in the Spirit into the temple, and in the parents bringing in the child Jesus, for their doing according to the custom of the Law regarding Him,
Och han kom af Andans tillskyndelse i templet. Och föräldrarna båro in barnet Jesum, att de skulle göra för honom, såsom sedvänja var i lagen.
28 then he took Him in his arms, and blessed God, and he said,
Då tog han honom i sin famn, och lofvade Gud, och sade:
29 “Now You send Your servant away, O LORD, according to Your word, in peace,
Herre, nu låter du din tjenare fara i frid, efter som du sagt hafver;
30 because my eyes saw Your salvation,
Ty min ögon hafva sett dina salighet;
31 which You prepared before the face of all the peoples,
Hvilka du beredt hafver för allo folke;
32 a light to the uncovering of nations, and the glory of Your people Israel.”
Ett Ljus till Hedningarnas upplysning, och ditt folk Israel till pris.
33 And Joseph and His mother were wondering at the things spoken concerning Him,
Och Joseph och hans moder förundrade sig på det, som sades om honom.
34 and Simeon blessed them and said to His mother Mary, “Behold, this [One] is set for the falling and rising again of many in Israel, and for a sign spoken against—
Och Simeon välsignade dem, och sade till Maria, hans moder: Si, denne är satt till ett fall och uppståndelse mångom i Israel, och till ett tecken, hvilko emot sagdt varder.
35 (and also a sword will pass through your own soul)—that the reasonings of many hearts may be revealed.”
Ja, ett svärd skall ock gå igenom dina själ, på det mång hjertans tankar skola uppenbaras.
36 And there was Anna, a prophetess, daughter of Phanuel, of the tribe of Asher, she was much advanced in days, having lived with a husband seven years from her virginity,
Och der var en Prophetissa, benämnd Hanna, Phanuels dotter, af Assurs slägte; hon var kommen till en stor ålder, och hade lefvat i sju år med sin man, ifrå sin jungfrudom;
37 and she [is] a widow of about eighty-four years, who did not depart from the temple, serving with fasts and supplications, night and day,
Och var nu en enka, vid fyra och åttatio år; hon kom aldrig bort utu templet, tjenandes Gudi, med fasto och böner, natt och dag.
38 and she, at that hour, having come in, was confessing, likewise, to the LORD, and was speaking concerning Him to all those looking for redemption in Jerusalem.
Hon kom ock dertill i samma stundene, och prisade Herran; och talade om honom till alla dem, som i Jerusalem vänte förlossning.
39 And when they completed all things according to the Law of the LORD, they turned back to Galilee, to their city of Nazareth;
Och då de all ting fullbordat hade efter Herrans lag, drogo de in i Galileen igen, uti sin stad Nazareth.
40 and the Child grew and was strengthened in spirit, being filled with wisdom, and the grace of God was on Him.
Men barnet växte upp, och förstärktes i Andanom, och uppfylldes med vishet; och Guds nåd var med honom.
41 And His parents were going yearly to Jerusalem, at the Celebration of the Passover,
Och hans föräldrar gingo årliga till Jerusalem, till Påskahögtiden.
42 and when He became twelve years old, they having gone up to Jerusalem according to the custom of the celebration,
Och då han vardt tolf åra gammal, och de uppfarne voro till Jerusalem, efter högtidenes sedvänjo;
43 and having finished the days, in their returning the child Jesus remained behind in Jerusalem, and Joseph and His mother did not know,
Och de fullkomnat hade dagarna, och gingo hem igen, blef pilten Jesus qvar i Jerusalem, och Joseph och hans moder visste der intet af.
44 and having supposed Him to be in the company, they went a day’s journey, and were seeking Him among the relatives and among the acquaintances,
Men de mente, att han var i sällskapet, och de gingo ena dagsled, och sökte honom ibland fränder och vänner.
45 and having not found Him, they turned back to Jerusalem seeking Him.
Och då de icke funno honom, gingo de till Jerusalem igen, och sökte honom.
46 And it came to pass, after three days they found Him in the temple, sitting in the midst of the teachers, both hearing them and questioning them,
Så begaf det sig, efter tre dagar funno de honom i templet, sittandes midt ibland de lärare, hörandes dem, och frågandes dem;
47 and all those hearing Him were astonished at His understanding and answers.
Och alle, de honom hörde, förskräckte sig öfver hans förstånd och svar.
48 And having seen Him, they were amazed, and His mother said to Him, “Child, why did You do this to us? Behold, Your father and I, sorrowing, were seeking You.”
Och då de sågo honom, förundrade de sig; och hans moder sade till honom: Min Son, hvi gjorde du oss detta? Si, din fader och jag hafve sökt efter dig sörjande.
49 And He said to them, “Why [is it] that you were seeking Me? Did you not know that it is necessary for Me to be in the things of My Father?”
Och han sade till dem: Hvad är det, att I sökten mig? Vissten I icke, att uti de stycker, som min Fader tillhöra, bör mig vara?
50 And they did not understand the saying that He spoke to them,
Och de förstodo icke ordet, som han med dem talade.
51 and He went down with them, and came to Nazareth, and He was subject to them, and His mother was keeping all these sayings in her heart,
Och så for han ned med dem, och kom till Nazareth, och var dem underdånig; men hans moder gömde all dessa ord uti sitt hjerta.
52 and Jesus was advancing in wisdom, and in stature, and in favor with God and men.
Och Jesus växte till i visdom, ålder och nåde, för Gud och menniskor.