Luke 15
1 And all the tax collectors and sinners were coming near to Him, to hear Him,
Och till honom kom allt vad publikaner och syndare hette för att höra honom.
2 and the Pharisees and the scribes were murmuring, saying, “This One receives sinners, and eats with them.”
Men fariséerna och de skriftlärde knorrade och sade: "Denne tager emot syndare och äter med dem."
3 And He spoke to them this allegory, saying,
Då framställde han för dem denna liknelse; han sade:
4 “What man of you having one hundred sheep, and having lost one out of them, does not leave behind the ninety-nine in the wilderness, and go on after the lost one, until he may find it?
"Om ibland eder finnes en man som har hundra får, och han förlorar ett av dem, lämnar han icke då de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade, till dess han finner det?
5 And having found, he lays [it] on his shoulders rejoicing,
Och när han har funnit det, lägger han det på sina axlar med glädje.
6 and having come into the house, he calls together the friends and the neighbors, saying to them, Rejoice with me, because I found my sheep—the lost one.
Och när han kommer hem, kallar han tillhopa sina vänner och grannar och säger till dem: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit mitt får, som var förlorat.'
7 I say to you that [more] joy will be in Heaven over one sinner converting, rather than over ninety-nine righteous men who have no need of conversion.
Jag säger eder att likaså bliver mer glädje i himmelen över en enda syndare som gör bättring, än över nittionio rättfärdiga som ingen bättring behöva.
8 Or what woman having ten drachmas, if she may lose one drachma, does not light a lamp, and sweep the house, and seek carefully until she may find?
Eller om en kvinna har tio silverpenningar, och hon tappar bort en av dem, tänder hon icke då upp ljus och sopar huset och söker noga, till dess hon finner den?
9 And having found, she calls together the female friends and the neighbors, saying, Rejoice with me, for I found the drachma that I lost.
Och när hon har funnit den, kallar hon tillhopa sina väninnor och grannkvinnor och säger: 'Glädjens med mig, ty jag har funnit den penning som jag hade tappat bort.'
10 So I say to you, joy comes before the messengers of God over one sinner converting.”
Likaså, säger jag eder, bliver glädje hos Guds änglar över en enda syndare som gör bättring.
11 And He said, “A certain man had two sons,
Ytterligare sade han: "En man hade två söner.
12 and the younger of them said to the father, Father, give me the portion of the substance falling to [me], and he divided to them the living.
Och den yngre av dem sade till fadern: 'Fader, giv mig den del av förmögenheten, som faller på min lott.' Då skiftade han sina ägodelar mellan dem.
13 And not many days after, having gathered all together, the younger son went abroad to a far country, and there he scattered his substance, living riotously;
Och icke lång tid därefter lade den yngre sonen allt sitt tillhopa och for långt bort till ett främmande land. Där levde han i utsvävningar och förfor så sin förmögenhet.
14 and he having spent all, there came a mighty famine on that country, and himself began to be in want;
Men sedan han hade slösat bort allt, kom en svär hungersnöd över det landet, och han begynte lida nöd.
15 and having gone on, he joined himself to one of the citizens of that country, and he sent him into the fields to feed pigs,
Då gick han bort och gav sig under en man där i landet, och denne sände honom ut på sina marker för att vakta svin.
16 and he was desirous to fill his belly from the husks that the pigs were eating, and no one was giving to him.
Och han åstundade att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åto; men ingen gav honom något.
17 And having come to himself, he said, How many hired workers of my father have a superabundance of bread, and I am perishing here with hunger!
Då kom han till besinning och sade: 'Huru många legodrängar hos min fader hava icke bröd i överflöd, medan jag har förgås av hunger!
18 Having risen, I will go on to my father, and will say to him, Father, I sinned—to Heaven, and before you,
Jag vill stå upp och gå till min fader och säga till honom: Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig;
19 and I am no longer worthy to be called your son; make me as one of your hired workers.
jag är icke mer värd att kallas din son. Låt mig bliva såsom en av dina legodrängar.'
20 And having risen, he went to his own father, and he being yet far distant, his father saw him, and was moved with compassion, and having ran he fell on his neck and kissed him;
Så stod han upp och gick till sin fader. Och medan han ännu var långt borta, fick hans fader se honom och ömkade sig över honom och skyndade emot honom och föll honom om halsen och kysste honom innerligt.
21 and the son said to him, Father, I sinned—to Heaven, and before you, and I am no longer worthy to be called your son.
Men sonen sade till honom: 'Fader, jag har syndat mot himmelen och inför dig; jag är icke mer värd att kallas din son.'
22 And the father said to his servants, Bring forth the foremost robe, and clothe him, and give a ring for his hand, and sandals for the feet;
Då sade fadern till sina tjänare 'Skynden eder att taga fram den yppersta klädnaden och kläden honom i den, och sätten en ring på hans hand och skor på hans fötter.
23 and having brought the fatted calf, kill [it], and having eaten, we may be merry,
Och hämten den gödda kalven och slakten den, så vilja vi äta och gör oss glada.
24 because this son of mine was dead, and lived again, and he was lost, and was found; and they began to be merry.
Ty denne min son var död, men har fått liv igen; han var förlorad men är återfunnen.' Och de begynte göra sig glada.
25 And his elder son was in a field, and as, coming, he drew near to the house, he heard music and dancing,
Men hans äldre son var ute på marken. När denne nu vände tillbaka och hade kommit nära huset fick han höra spel och dans.
26 and having called near one of the young men, he was inquiring what these things might be,
Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda.
27 and he said to him, Your brother has arrived, and your father killed the fatted calf, because he received him back in health.
Denne svarade honom: 'Din broder har kommit hem; och då nu din fader har fått honom välbehållen tillbaka, har han låtit slakta den gödda kalven.'
28 And he was angry, and would not go in, therefore his father, having come forth, was pleading him;
Då blev han vred och ville icke gå in. Hans fader gick då ut och talade vanligt med honom.
29 and he answering said to the father, Behold, so many years I serve you, and never did I transgress your command, and you never gave to me a kid that I might make merry with my friends;
Men han svarade och sade till sin fader: 'Se, i så många år har jag nu tjänat dig, och aldrig har jag överträtt något ditt bud; och lik väl har du åt mig aldrig givit ens en killing, för att jag skulle kunna göra mig glad med mina vänner.
30 but when your son—this one who devoured your living with prostitutes—came, you killed to him the fatted calf.
Men när denne din son, som har förtärt dina ägodelar tillsammans med skökor, nu har kommit tillbaka, så har du för honom låtit slakta den gödda kalven.'
31 And he said to him, Child, you are always with me, and all my things are yours;
Då sade han till honom: 'Min son, du är alltid hos mig, och all mitt är ditt.
32 but to be merry, and to be glad, it was necessary, because this your brother was dead, and lived again, he was lost, and was found.”
Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men är återfunnen.'"
